Analys av lägesavvikelser i delar av Gävle kommuns plana stomnät med nätverks-RTK

Traditionella stomnät med fasta markerade punkter (s.k. passiva nät) som realiserar ett referenssystem har länge varit dominerande inom den geodetiska infrastrukturen. Numera finns satellitbaserade referenssystem (s.k. aktiva nät) som har medfört att de traditionella stomnätens roll inom samhällsmät...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Roos, Kristoffer, Östh, David
Format: Others
Language:Swedish
Published: Högskolan i Gävle, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad 2015
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-20043
Description
Summary:Traditionella stomnät med fasta markerade punkter (s.k. passiva nät) som realiserar ett referenssystem har länge varit dominerande inom den geodetiska infrastrukturen. Numera finns satellitbaserade referenssystem (s.k. aktiva nät) som har medfört att de traditionella stomnätens roll inom samhällsmätningen har minskat kraftigt. Den minskade användningen har lett till att underhållet av näten i många kommuner har prioriterats bort. Fasta markerade stomnät utsätts kontinuerligt för påfrestningar från t.ex. väder, snöröjning och markarbeten, något som gör att kontroll och underhåll måste göras regelbundet. I Gävle kommun har inget underhåll eller nyetablering av stompunkter skett på många år. Syftet med denna studie är att ge klarhet i hur stor lägesavvikelsen är i delar av Gävle kommuns plana stomnät och utifrån resultatet komma fram till ett förslag för framtida förvaltning och utveckling. Fem områden med olika bra kvalité på stomnäten valdes till undersökningen: Sätra, Valbo, Hille, Södra Bomhus och Furuvik/Ytter-Harnäs. I varje område valdes ca 20 punkter ut vilka sedan inventerades. Om punkterna uppfyllde kravet på goda GNSS-förhållanden och tillgänglighet kontrollmättes de med nätverks-RTK uppställd på stativ med mätning i en minut och återbesök efter minst 20 minuter. Resultatet av kontrollmätningen visade att 95 % av punkterna hade en radiell lägesavvikelse inom 64 mm. Störst avvikelser hade punkter ingående i 53000-serien i Södra Bomhus (RMS 54 mm) och lägst avvikelser hade punkterna ingående i 30000-serien i Sätra (RMS 13 mm). Vi anser med stöd av tidigare studier att en radiell avvikelse på ±40 mm kan accepteras på en punkt när den kontrollmäts med nätverks-RTK. Gävle kommun har idag ingen stomnätsstrategi men denna studie ger ett förslag som innebär att inget framtida underhåll bör göras med undantag av punkter i 30000-serien som bör bevaras för att i framtiden ingå i ett glest huvudnät. I Södra Bomhus bör inte 53000-punkterna användas på grund av dess höga lägesavvikelser. I övrigt rekommenderas att traditionella punktskisser inte bör underhållas och uppdateras och man bör eftersträva att hålla stomnätskartan aktuell.