Balanserat styrkort inom hälso- och sjukvården : Bidrar det till ett gemensamt språk och en helhetsbild?
I samband med en omorganisation av hälso- och sjukvården i Region Gävleborg där bland annat fyra divisioner bildades infördes det balanserade styrkortet som styrverktyg i verksamheten. Styrkortet var ett intressant verktyg för hälso- och sjukvården då det inkluderar såväl finansiella som icke-finans...
| Main Authors: | , |
|---|---|
| Format: | Others |
| Language: | Swedish |
| Published: |
Högskolan i Gävle, Avdelningen för ekonomi
2015
|
| Subjects: | |
| Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-19899 |
| Summary: | I samband med en omorganisation av hälso- och sjukvården i Region Gävleborg där bland annat fyra divisioner bildades infördes det balanserade styrkortet som styrverktyg i verksamheten. Styrkortet var ett intressant verktyg för hälso- och sjukvården då det inkluderar såväl finansiella som icke-finansiella aspekter. Syftet med studien är att öka förståelsen för hur det balanserade styrkortet anpassas inom offentliga hälso- och sjukvårdsorganisationer med avseende på om det bidrar till ett gemensamt språk och en helhetsbild av verksamheten. Denna undersökning gjordes utifrån en kvalitativ fallstudiedesign inom Region Gävleborgs hälso- och sjukvårdsorganisationer. Undersökningen utfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer där fokus legat på chefer och ansvariga personer inom den berörda verksamheten. Den teoretiska referensramen inleddes med allmän forskning kring styrkortet för att sedan smalas av till en mer anpassad bild av styrkortet inom studiens valda bransch. Resultatet visade att styrkortet medförde ett gemensamt språk samt att kommunikationen mellan de tre organisatoriska nivåerna spelade en central roll för en fungerande verksamhet. Det framgick även ur resultatet att styrkortet kunde medföra en helhetsbild över verksamheten med förutsättning att man vet hur styrkortet ska tillämpas och mätas. Det kan även konstateras att det finansiella perspektivet inte utesluts, utan att det istället utmärker sig som en summa av de övriga perspektivens resultat. Eftersom studien bygger på en deduktiv ansats avslutas den med en analys där teorin kopplas ihop med det insamlade empiriska materialet för att på så sätt kunna urskilja huruvida dessa stämmer överrens med varandra. Studien avslutas med en slutsats där innehållet summeras ihop och utformar studiens bidrag samt svarar på syftet. |
|---|