Upplevelser och hantering av traumatisk stress hos sjuksköterskor innom akutsjukvård : En litteraturstudie

Bakgrund: Sjuksköterskor och andra yrken som jobbar med traumatiska händelser och katastrofer har ett stresskydd som hjälper dem i svåra situationer. Men ibland tränger händelser igenom och utlöser en traumatisk stressreaktion. De flesta som jobbar inom akutsjukvård möter minst en traumatisk händels...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Dahlin, Madelene, Ragnarsson, Camilla
Format: Others
Language:Swedish
Published: Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap 2015
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-19360
Description
Summary:Bakgrund: Sjuksköterskor och andra yrken som jobbar med traumatiska händelser och katastrofer har ett stresskydd som hjälper dem i svåra situationer. Men ibland tränger händelser igenom och utlöser en traumatisk stressreaktion. De flesta som jobbar inom akutsjukvård möter minst en traumatisk händelse i veckan, en del ännu fler. En bra copingstrategi blir viktigt för att kunna fortsätta sitt arbete. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor inom akutsjukvård upplever samt hanterar traumatisk stress. Vidare är det metodologiska syftet att beskriva urvalsgrupperna i de inkluderade artiklarna. Metod: Sammanställning av nio stycken vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats. Systematiska sökningar gjordes efter artiklar i fyra olika databaser. Resultat: Sjuksköterskors upplevelser av traumatisk stress beskrevs som olika känslor av psykisk ohälsa som bland annat ilska och oro. Återkommande minnen i kropp och själ beskrevs också förekomma, många påmindes om situationerna genom ljud, dofter och bilder. Känslor av skuld och skam förekom. Hanteringen handlade mycket om ett gott socialt nätverk både privat och professionell, brister upplevdes inom båda områdena. Att söka meningsfullhet och att föra en inre dialog med sig själv beskrevs som viktigt. Undvikande copingstrategier beskrevs då sjuksköterskorna ibland kunde undvika vissa patienter. Slutsats: Bristande stöd från arbetsgivare och kollegor har påvisats och därför anser författarna att det är viktigt att uppmana arbetsgivare inom akutsjukvård att ständigt utveckla och förbättra det professionella stödet till sjuksköterskor som varit med om traumatiska händelser i arbetet. Det behövs mer kvalitativ forskning inom området och forskningen bör uppdateras kontinuerligt då vården och sjuksköterskornas arbetssituationer ständigt utvecklas. === Background: Nurses and other professionals who work with traumatic events and disasters have a stressprotection that will help them in difficult situations. But sometimes events penetrate through that protection and trigger a traumatic stress reaction. Most people who work in emergency care meet at least one traumatic event in a week, some even more. To have a good copingstrategy becomes important to be able to continue their work. Purpose: To describe how nurses in emergency care experience and handle traumatic stress. Further,the methodological aim is to describe the selection groups in the included articles. Method: Compilation of nine scientific articles by qualitative approach was made. Systematic searches were made for articles in four different databases. Results: Nurses' experiences of traumatic stress were described as different feelings of psychic illness such as anger and anxiety. Recurring memories in body and soul were common. Sound, smell and images could trigger the memories of the situations. Some reported feelings of guilt and shame. The coping was mostly about a good social network both private and professional, flaws were reported in both areas. To find a meaning and to have an inner dialogue with oneself were described as important. Avoidant strategy were seen when the nurses avoided certain patients. Conclusion: Lack of support from employers and colleagues have been demonstrated and therefore the authors think that it is important to ask the employer in emergency care to constantly develop and improve the professional assistance to nurses who have experienced traumatic events in their work. There is a need for more qualitative research in the field and research should be continuously updated as the care and nurses' work situations are constantly evolving.