| Summary: | Bakgrund: Flera svenska sjukhus utvecklade under 1990-talet triageskalor för att prioritera och sortera patienter på akutmottagningar. En av anledningarna var att patientantalet ökade och resurser på tillgängliga doktorer var begränsade. Syfte: Att beskriva vilka faktorer som kan ha betydelse för sjuksköterskans triagebedömning på akutmottagningar och att beskriva vilka datainsamlingsmetoder de valda artiklarna har använt sig av.Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design som baseras på 12 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Sökningarna efter artiklar har skett i databaserna Cinahl, PubMed och Google Scholar.Resultat: Hög arbetsbelastning och brist på personal var faktorer som hade betydelse för sjuksköterskans arbete. En del sjuksköterskor ansåg att hög arbetsbelastning kunde leda till färre korrekta prioriteringar, att det är svårare att prioritera en patient när sjuksköterskan är stressad. Mindre erfarna sjuksköterskor ändrade sina beslut i triageringen och tog längre tid på sig vid triagebedömningen. Utbildning och simuleringsträning var viktigt i triageprocessen för att sjuksköterskorna skulle kunna utveckla färdigheter, fatta beslut och samla in mer korrekt information vid bedömningen. Triagesjuksköterskor kunde bli avbrutna av patienter som frågar hur lång tid det tar innan de blir bedömda. Detta var en källa till stress och otillfredsställelse samt påverkade koncentrationen. Sju artiklar har använt sig av intervjuer, fyra har använt sig av observationer och fem har använt sig av andra datainsamlingsmetoder.Slutsats: En stor anledning till färre korrekta triageprioriteringar är hög arbetsbelastning och stress. Sjuksköterskans koncentration påverkas av patienter som avbryter under triageprocessen och bristen på personal gör att patientflödet genom akutmottagningen påverkas negativt. === Background: Several Swedish hospitals developed triage scales in the 1990s to prioritize and sort patients in emergency rooms. One of the reasons was that the number of patients increased and resources of available doctors were limited. Aim: To describe the factors that may be important for the nurse’ triage assessment in emergency departments and to describe the data collection methods the chosen articles have used.Method: A literature study with descriptive design based on 12 scientific articles with both qualitative and quantitative approach. The search for articles have occurred in the databases Cinahl, PubMed and Google Scholar.Results: The high workload and lack of staff were factors that were relevant to the nursing profession. Some nurses felt that the high workload could lead to fewer correct priorities, it is difficult to prioritize a patient when the nurse is stressed. Less experienced nurses changed their decisions in the triage and took more time at the triage assessment. Training and simulation training was important in the triage process so the nurses could develop skills, make decisions and gather more accurate information in the assessment. Triage Nurses could be interrupted by patients asking how long it takes before they are assessed. This was a source of stress and dissatisfaction and affect concentration. Seven articles have used interviews, four have used observations and five have used other methods of data collection.Conclusion: A major reason for fewer correct triage priorities are high workload and stress. Nurse's concentration is affected by patients who discontinue during the triage process and the lack of staff means that the patient flow through the emergency department adversely affected.
|
|---|
