Genusproblematiken i skolan : En undersökning kring gymnasielärares uppfattning kring genus i historieundervisningen
Arbetet utgår från att det i dagens samhälle finns djupt rotade genusstrukturer i alla samhällets skikt samt i vår privata sfär. Dessa strukturer skapar stora klyftor mellan kvinnor och män samt skapar normer som begränsar och möjliggör beroende på om du är man eller kvinna. Jag har därför försökt b...
| Main Author: | |
|---|---|
| Format: | Others |
| Language: | Swedish |
| Published: |
Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora
2014
|
| Subjects: | |
| Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-19284 |
| Summary: | Arbetet utgår från att det i dagens samhälle finns djupt rotade genusstrukturer i alla samhällets skikt samt i vår privata sfär. Dessa strukturer skapar stora klyftor mellan kvinnor och män samt skapar normer som begränsar och möjliggör beroende på om du är man eller kvinna. Jag har därför försökt belysa problematiken med genus samt synliggöra de problem som dikotomi och hierarki skapar i samhället men framförallt i skolan. För att kunna göra detta har jag studerat historielärares syn på genus i sin undervisning, läromedel samt hur genus mer övergripande har förändrats. Min förhoppning var att detta skulle ge en klarare bild utav hur vissa lärare såg på genus men också en möjlighet att studera den underliggande genusproblematiken i läraryrket. Till min hjälp använde jag mig av semistrukturerade intervjuer (kvalitativ metod) samt professor Yvonne Hirdmans teori om genuskontraktet. Mina frågeställningar var följande: Hur ser gymnasielärare i historia på genus i sin undervisning? Vilken uppfattning har gymnasielärare i historia av genus i valda läromedel? Hur anser lärarna att genus förändrats under deras arbetsverksamma år? Resultatet kunde senare påvisa följande: Samtliga lärare ansåg att det lade ner tid på att låta genus bli en naturlig del av undervisningen. Det fanns delade meningar om skolverket var tydliga nog med sina mål angående genus och jämställdhet. Samtliga lärare ansåg att läromedlen var bristfälliga och där av inte svarade mot kursmålen. Gällande genus var samtliga lärare överens om att läromedlen var bristfälliga. Trots detta ansåg ändå två av de tre lärarna att läromedlen blivit bättre sedan GY11. Den lärare som arbetat längst inom yrket ansåg att det skett en stor övergripande förändring inom arbetsområdet genus. Samtliga lärare ansåg att det i och med GY11 blivit ett större tryck på genus, jämställdhet och kön. |
|---|