Emotionell kompetens : om möjligheter till utveckling och betydelse för ett effektivt ledarskap

• Main Authors: Sundberg, Helena, Svanström, Maria
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Högskolan i Gävle, Avdelningen för socialt arbete och psykologi 2014
• Subjects: emotion perception; emotional competence; leadership; emotionsperception; emotionell kompetens; ledarskap
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-17143

Purpose of the study was to illustrate how emotional competence can be important for leadership and to explore the possibility of improving emotion perception ability after training. Participants in this study were 40 managers, divided into control and experimental group, within public administration. The participants implemented a data-based emotion perception test, which were done twice at every occasion, with intervention consisting of information or education between test- and retest. The result showed a clear improvement after intervention, in which no difference was found between control and experimental group, which has been discussed on the basis of the likelihood of a training effect occurred between test-retest. Conclusions about emotional competence or leadership ability could not be drawn from the results of the emotion perception test. The possibility of development of emotion perception ability is however worthy of consideration in the planning of leadership training as well as in the recruitment of managers.   === Studiens syfte var att belysa hur emotionell kompetens kan ha betydelse för ledarskapet samt att undersöka möjligheten till förbättring av emotionsperceptionsförmågan efter utbildning. Deltagarna i denna studie var 40 chefer, fördelade i kontroll- och experimentgrupp, inom offentlig förvaltning. Deltagarna genomförde ett databaserat emotionsperceptionstest, som gjordes två gånger vid varje tillfälle, med intervention bestående av information eller utbildning mellan före- och eftertest. Resultatet visade en tydlig förbättring efter intervention, där ingen skillnad fanns mellan kontroll- och experimentgrupp, vilket har diskuterats utifrån sannolikheten att en träningseffekt uppstått mellan före- och eftertest. Slutsatser om emotionell kompetens eller ledarskapsförmåga kunde inte göras utifrån resultatet av emotionsperceptionstestet. Möjligheten till utveckling av emotionsperceptionsförmågan är dock värd att beakta vid planering av ledarskapsutbildningar samt vid rekrytering av chefer.