Som en väckarklocka? : Om kriminalitetssamtal ur ungdomarnas perspektiv

Ungdomstjänst består av två delar: icke avlönat arbete och påverkansprogram. I den kommun denna studie är utförd i har socialtjänsten valt att benämna påverkansprogram för kriminalitetssamtal. Syftet med examensarbetet var att undersöka hur ungdomar upplevt dessa samtal och om de förändrat sitt sätt...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Jonasson, Susanna, Klang, Fredrik
Format: Others
Language:Swedish
Published: Högskolan i Gävle, Avdelningen för socialt arbete och psykologi 2014
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-16254
Description
Summary:Ungdomstjänst består av två delar: icke avlönat arbete och påverkansprogram. I den kommun denna studie är utförd i har socialtjänsten valt att benämna påverkansprogram för kriminalitetssamtal. Syftet med examensarbetet var att undersöka hur ungdomar upplevt dessa samtal och om de förändrat sitt sätt att tänka och sin livsstil som en följd av samtalen. Studiens metod var kvalitativ i form av halvstrukturerade intervjuer. Resultatet analyserades utifrån stämplingsteori och kognitiv teori. Av studien framkom att ungdomarna upplevt samtalen som icke stämplande, att de bidragit med viss förändring av deras tankesätt men ingen förändring av deras livsstil och att samtalens nödvändighet upplevts som tveksam för dem själva men som nödvändig för andra. Fortsatta studier i hur kriminalitetssamtal upplevts och hur man bäst arbetar med dessa är att efterfråga, detta eftersom när denna studie gjordes fanns ringa om än några sådana. === Youth service consists of two parts: non-paid work and influence program. In the community where this study was performed the social services has chosen to call influence program for criminality counseling. The aim of this study was to see how the adolescents experienced these sessions and if they changed their thinking and their way of life. The method of this study was qualitative in the form of half-structured interviews. The result was analyzed with the help of labeling theory and cognitive theory. The study showed the adolescents experienced the conversations as non-labeling, they contributed to some change in their thinking, none in their way of life and the conversation's necessity was seen as doubtful for themselves but necessary for others. Further studies in how this penalty is experienced and how to best perform it is inquired since by the time this study was made there were few studies like this.