Memory-work: Gävlekvinnor minns Tjernobyl

Gävle var en av de platser som fick mest radioaktivt nedfall efter Tjernobylolyckan 1986. Syftet med vår undersökning är att försöka få en förståelse för hur detta har påverkat kvinnor som bodde i Gävle 1986 och hur de känner idag. Vår frågeställning är vilka minnen de idag har kvar sedan tiden då o...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Thyrestam, Katarina, Lövgren, Anna
Format: Others
Language:Swedish
Published: Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora 2013
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-14343
id ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-hig-14343
record_format oai_dc
spelling ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-hig-143432013-06-18T16:06:29ZMemory-work: Gävlekvinnor minns TjernobylsweThyrestam, KatarinaLövgren, AnnaHögskolan i Gävle, Avdelningen för humanioraHögskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora2013Memory-workGävlekvinnorTjernobylFeministisk forskningRisksamhälleGävle var en av de platser som fick mest radioaktivt nedfall efter Tjernobylolyckan 1986. Syftet med vår undersökning är att försöka få en förståelse för hur detta har påverkat kvinnor som bodde i Gävle 1986 och hur de känner idag. Vår frågeställning är vilka minnen de idag har kvar sedan tiden då olyckan hände och vad det betyder? Memory-work är utvecklad av Frigga Haug inom feministisk forskningstradition. Metoden är induktiv, såtillvida att resultaten tolkas utifrån de minnen som kommer fram i undersökningen och inte från färdiga teorier, och resultaten kan leda till nya frågeställningar. Vid memory-work är forskningsledare och deltagare på samma nivå och alla kan vara med i diskussionen. De teoretiska perspektiv vi ansåg vara relevanta för vår undersökning var Freuds teori om ångest och Birgitta Höijers teori om kulturella identiteter. Rolf Lidskogs teori om att ett samhälle läks eller faller sönder vid katastrofer och Ulrich Becks teori om risksamhället är två andra teorier som vi tog upp som troliga för de resultat vi förväntade oss. Resultaten visar att genom memory-work kommer undanträngda eller bortglömda minnen åter upp till ytan genom diskussionen tillsammans med andra. För att människor i utsatta områden ska känna tillit till myndigheter, behöver informationen vara kopplad till det lokala samhället eller regionen. Vi fann snarare ett accepterande än läkning eller sönderfall. Information behöver också vara i narrativ form, på ett sätt som gör att alla människor förstår informationen och kan relatera den till sig själva. I Sverige är vi vana vid att vi inte kan göra något åt vädret, så vi kunde inte göra något åt att det regnade ner cesium här. Regnet blev en budbärare för det farliga, det fanns med i alla minnen. Däremot försvann det farliga när snön kom. Har cancerfallen ökat i Gävleområdet? Nej, säger Strålsäkerhetsmyndigheten. Jo, säger forskaren Martin Tondel. Precis som 1986 är det upp till var och en vad man vill tro. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-14343application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess
collection NDLTD
language Swedish
format Others
sources NDLTD
topic Memory-work
Gävlekvinnor
Tjernobyl
Feministisk forskning
Risksamhälle
spellingShingle Memory-work
Gävlekvinnor
Tjernobyl
Feministisk forskning
Risksamhälle
Thyrestam, Katarina
Lövgren, Anna
Memory-work: Gävlekvinnor minns Tjernobyl
description Gävle var en av de platser som fick mest radioaktivt nedfall efter Tjernobylolyckan 1986. Syftet med vår undersökning är att försöka få en förståelse för hur detta har påverkat kvinnor som bodde i Gävle 1986 och hur de känner idag. Vår frågeställning är vilka minnen de idag har kvar sedan tiden då olyckan hände och vad det betyder? Memory-work är utvecklad av Frigga Haug inom feministisk forskningstradition. Metoden är induktiv, såtillvida att resultaten tolkas utifrån de minnen som kommer fram i undersökningen och inte från färdiga teorier, och resultaten kan leda till nya frågeställningar. Vid memory-work är forskningsledare och deltagare på samma nivå och alla kan vara med i diskussionen. De teoretiska perspektiv vi ansåg vara relevanta för vår undersökning var Freuds teori om ångest och Birgitta Höijers teori om kulturella identiteter. Rolf Lidskogs teori om att ett samhälle läks eller faller sönder vid katastrofer och Ulrich Becks teori om risksamhället är två andra teorier som vi tog upp som troliga för de resultat vi förväntade oss. Resultaten visar att genom memory-work kommer undanträngda eller bortglömda minnen åter upp till ytan genom diskussionen tillsammans med andra. För att människor i utsatta områden ska känna tillit till myndigheter, behöver informationen vara kopplad till det lokala samhället eller regionen. Vi fann snarare ett accepterande än läkning eller sönderfall. Information behöver också vara i narrativ form, på ett sätt som gör att alla människor förstår informationen och kan relatera den till sig själva. I Sverige är vi vana vid att vi inte kan göra något åt vädret, så vi kunde inte göra något åt att det regnade ner cesium här. Regnet blev en budbärare för det farliga, det fanns med i alla minnen. Däremot försvann det farliga när snön kom. Har cancerfallen ökat i Gävleområdet? Nej, säger Strålsäkerhetsmyndigheten. Jo, säger forskaren Martin Tondel. Precis som 1986 är det upp till var och en vad man vill tro.
author Thyrestam, Katarina
Lövgren, Anna
author_facet Thyrestam, Katarina
Lövgren, Anna
author_sort Thyrestam, Katarina
title Memory-work: Gävlekvinnor minns Tjernobyl
title_short Memory-work: Gävlekvinnor minns Tjernobyl
title_full Memory-work: Gävlekvinnor minns Tjernobyl
title_fullStr Memory-work: Gävlekvinnor minns Tjernobyl
title_full_unstemmed Memory-work: Gävlekvinnor minns Tjernobyl
title_sort memory-work: gävlekvinnor minns tjernobyl
publisher Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora
publishDate 2013
url http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-14343
work_keys_str_mv AT thyrestamkatarina memoryworkgavlekvinnorminnstjernobyl
AT lovgrenanna memoryworkgavlekvinnorminnstjernobyl
_version_ 1716589368008769536