Utredning av behovsstyrd ventilation : En jämförelse mellan CAV och VAV

• Main Author: Ängalid, Filip
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Högskolan i Gävle, Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik 2012
• Subjects: energisystem; ventilation; energi; beräkningar; lcc; cav; vav; variable; air; volume; constant; variable air volume; constant air volume
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-13860

Denna rapport är ett examensarbete på C-nivå som görs i sammarbete med teknikkonsulten Ramböll. Det vanligaste sättet att ventilera en byggnad idag är med så kallad CAV-ventilation (Constant Air Volume). Denna metod bygger på att ett luftflöde bestäms för rummet och upprätthålls med konstant flöde. En annan metod är så kallad VAV (Variable Air Volume) som bygger på att flödet varierar efter behovet. Anledningen till varför man väljer VAV istället för CAV är att med CAV finns det ofta en stor risk att man överventilerar ett rum eller byggnad, just på grund av att flödet är konstant. Problemet med VAV är att det är en högre investeringskostnad än för CAV så metoden lämpar sig bara där energibesparingen är så stor så den täcker mellanskillnaden i pris. Denna utredning visar i vilka typer av rum som det kan löna sig att installera VAV istället för det traditionella CAV-systemet. För att undersöka detta sker simuleringar av fiktiva modeller i programmet IDA Indoor Climate & Energy (IDA). IDA är ett simuleringsverktyg som används till att simulera den termiska komforten i byggnader samt byggnadens energianvändning. De olika rumstyperna som simuleras är: klassrummet, kontoret och mötesrummet. De olika fallen är utformade så att de liknar så som de ser ut i verkligheten både till geometri och nyttjandegrad. Om något av fallen visade sig vara en bra kandidat för att förse med VAV fortsätter utredningen med att fastställa hur stort bör flödet vara för att energibesparingen ska bli så stor så att det täcker investeringskostnaden. Den ekonomiska kalkyleringen sker både med en livscykelkostnadsanalys och med en enklare återbetalningstidskalkyl. Resultatet för simuleringarna visade att den enda rumstypen i denna utredning som var lönsam var mötesrummet. Klassrummet och kontoret visade sig båda ge en förlust. Detta var eftersom nyttjandegraden för dessa rum var så pass hög så att ventilationen med VAV var igång nästan lika mycket som för CAV. För mötesrummet var nyttjandegraden betydligt lägre vilket innebar att energibesparingen blev så pass hög att den täckte den höga investeringskostnaden. För mötesrummet gjordes sedan en flödesanalys som visade att rummets luftflöde bör vara dimensionerat för mellan omkring 20 – 30 personer för att vara en lönsam investering.