Lär man sig något på HiG? : Tidigare ekonomstudenter berättar

• Main Authors: Blom, Katarina, Björk, Jennie
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Högskolan i Gävle, Institutionen för ekonomi 2007
• Subjects: Education; practical training; personality; personal development; recruitment; Utbildning; praktik; personlighet; personlighetsutveckling; rekrytering; Business studies; Företagsekonomi
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-127

Varje år tar 5000 studenter i Sverige examen i företagsekonomi och så många som 650 studenter läser idag civilekonomprogrammet vid Högskolan i Gävle (HiG). Vi är själva ekonomstudenter vid HiG och snart redo att ta steget ut i arbetslivet, vilket innebär blandade känslor av både förväntan och oro. Orsaken till denna osäkerhet är till stor del det faktum att vi inte vet vad som förväntas av oss den dag vi tar examen. Vad har vi egentligen lärt oss under vår utbildning och vad förväntar sig arbetsgivarna att vi kan? För att besvara denna fråga har vi intervjuat före detta studenter från HiG, varav en man och en kvinna från den privata sektorn samt en man och en kvinna från den offentliga sektorn. Vi intervjuade även en näringslivsutvecklare på Gävle kommun och olika arbetsgivare. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur väl ekonomutbildningen vid HiG svarar mot arbetsgivarnas kompetenskrav. Genom intervjuerna uppkom förslag på förbättringar av ekonomutbildning, såsom att praktik och beteendevetenskap bör vara en del av utbildningen. Utifrån intervjuerna med arbetsgivarna fann vi, till vår förvåning, att de allra flesta rekryterare lägger störst fokus på de personliga egenskaperna. De före detta studenterna förstärkte detta budskap då de förde fram liknande åsikter, samtidigt som utbildningen utgör en viktig teoretisk grund så är det personligheten som avgör huruvida en person blir anställd. Detta medför att det borde vara mer eller mindre självklart att HiG utökade antalet personlighetsutvecklande moment i ekonomutbildningen. Med utgångspunkt i empirin sökte vi efter lämpliga teorier för att kunna styrka eller dementera de argument och åsikter som framkom under intervjuerna, där bland teorier som berör rekrytering och praktik. Vi fann att de flesta teorierna stämde bra överrens med resultatet från vår empiridel, som exempel kan nämnas att även teorin visade att de personliga egenskaperna har en viktig del vid rekrytering. Vid genomförande av förbättringar såsom praktik, fler personlighetsutvecklande moment i kurserna och beteendevetenskap, så anser vi att ekonomstudenter vid HiG skulle vara bättre föreberedda för arbetslivet, men att det även skulle ge en viktig konkurrensfördel gentemot andra ekonomstudenter i Sverige. === Every year 5000 students in Sweden take their bachelor degree in business administration and as many as 650 students attend to the economic education at the University of Gävle. We ourselves study economics at the University of Gävle and are soon ready to take part in the labour market, for us this means mixed feelings of both anticipation and concern. The cause of this concern is partly the fact that we don’t know what is expected of us when we graduate. What have we really learned during our education and what does the employers expect of us? To answer this question we have interviewed former students from the University of Gävle, one man and one woman from the private sector as well as one man and one woman from the public sector. We also interviewed a developer of the labour market in Gävle and different employers. The purpose with the essay has been to examine how well the economic education at the University of Gävle answers to the qualification set by the employers. Suggestions to improve the economic education appeared during the interviews, such as practical training and behavioural science. From the interviews with employers we learned, to our surprise, that most recruiters pay most attention to the personality. The former students had similar opinions; while the education serves as an essential foundation, it is more or less the personality that the recruiter focuses on when he/she decide whether or not to hire the person. Due to this, it is obvious that the University of Gävle should increase elements of personal development in their economic education. We tried to find suitable theories to strengthen or contradict the arguments that appeared to us during the interviews. What we found was theories which included for example recruitment and practical training. Most of these theories matched our empirical results, for example both showed that the personality played an important part for recruiters. Improvement such as practical training, more elements of personal development in the courses and behavioural science would prepare students of economics at the University of Gävle better for the labour market. We also think that it would give an important competition advantage against other students of economics in Sweden.