Ateismens utrymme i läroboken : en studie av läromedel för gymnasiet från 1960-talet fram till idag

Den här uppsatsen är en studie av läromedel från 1960-talet och fram till idag. Syftet med min uppsats är att undersöka hur ämnesområdet ateism tas upp samt i vilken omfattning man gör det i läroböcker från 1960-talet fram till idag. Det jag kommit fram till utifrån mina frågeställningar är följande...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Bergström, Madelene
Format: Others
Language:Swedish
Published: Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap 2012
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-11578
Description
Summary:Den här uppsatsen är en studie av läromedel från 1960-talet och fram till idag. Syftet med min uppsats är att undersöka hur ämnesområdet ateism tas upp samt i vilken omfattning man gör det i läroböcker från 1960-talet fram till idag. Det jag kommit fram till utifrån mina frågeställningar är följande: Av alla de läroböcker som jag tagit upp i undersökningen är det bara de två böckerna från 1960-talet som låter ateismen få ha en egen rubrik. I de böcker jag nämner från 70-talet och fram till 90-talet tycker jag att de kapitel som tar upp ateism har en viss negativ laddning i sitt uttryck. Religionslös, religionskritik och frågan: ”Finns Gud? Till skillnad från dessa böcker så har läroböckerna från 1990-talet och framåt kapitel, där man tar upp ateism, som har ett positivare uttryck. ”Livets mening”, ”Sökande efter en livskompass”, ”Livsåskådningar utan Gud” och ”Religioner och livsåskådningar”. Ateismen får även en negativ innerbörd när den förknippas så intimt med marxismen och därmed också med de hemskheter som gjorts i marxismens namn. Det kan bli svårt för elever att skilja på att ateismen inte är likställt med marxismen. Det är i princip bara i böckerna från 60- och 70-talen som det görs en åtskillnad mellan olika former av ateism. Den starka kopplingen till marxismen gör även att begreppet ateism ofta beskrivs ur ett historiskt perspektiv. De senare böckerna beskriver hur det ser ut för den enskilda människan vad det gäller troende och ateism. Man uttrycker här ateismen som ett aktuellt och meningsfullt valalternativ. Efter 1970-talets böcker blir det mindre viktigt att precisera olika former av ateism samt att ateismen får mindre utrymme, det skulle man kunna tolka som att ateismen blir mindre intressant som livsåskådning att lära ut. Genom min undersökning tycker jag att det växer fram en bild av att ateismen får ett allt mindre utrymme i läromedlen för gymnasieskolan. Detta tycks ske i två steg. I ett första steg kan man se att i böckerna efter 1970-talet faller preciseringarna av olika former av ateism bort. I ett andra steg faller den historiska beskrivningen av ateism bort i böckerna från 1990-talet fram till idag.