Estetik som ett hälsofrämjande redskap inom vården : en litteraturstudie

• Main Authors: Göthlund, Matilda, Jannati, Sara
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv 2011
• Subjects: Aesthetic; Health care; Art therapy; Drugs; Health; Estetik; Vård; Konstterapi; Läkemedel; Hälsa
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-10933

Syfte: Den här uppsatsen avsåg att genom en deskriptiv litteraturstudie beskriva vad litteraturen säger om hur estetiska inslag i vården kan främja hälsa. Metod: Data till studien inhämtades från databaserna Cinahl och Discovery samt via fritextsökningar, vilket resulterade i 16 artiklar. Resultat: Artiklarna tar upp viktiga aspekter gällande hur estetik kan användas som ett komplement till, eller substitut för många olika läkemedel såsom analgetiska preparat samt lugnande och ångestdämpande. Konvalescensen kunde förkortas enbart genom att se till att det fanns fönster med en utsikt samt släppte in solljus. Estetik kunde påverka det psykiska tillståndet, lindra depressioner, rädsla och oro samt höja känslan av glädje och välmående. Avsaknaden av exempelvis naturligt ljus kunde förvärra patientens tillstånd. Estetik visades även kunna skänka copingstrategier till exempelvis barn som inte ännu hunnit utveckla några egna positiva sådana. Slutsats: Estetik kan vara ett potent redskap som ej bör förbises inom vården. Om man strävar efter ett holistiskt synsätt och önskar att se hela individen och inte endast sjukdomen så bör man ha en estetisk medvetenhet och känna till dess inverkan på människan. === Aim: The aim was to describe what the literature said about how the aesthetic elements of the healthcare can promote health. Method: The data was collected from the databases Cinahl and Discovery and via full text search, which resulted in 16 articles. Results: The articles address important issues regarding how aesthetics can be used as a supplement or substitute for a variety of drugs such as analgesic drugs, sedatives and anxiolytics. Convalescence could be reduced simply by ensuring that there was a window with a view and sunlight. Aesthetics could affect the mental state, alleviate depression, fear and anxiety and increase feelings of happiness and wellbeing. The absence of natural light could worsen the patient's condition. Aesthetics was also able to give coping strategies, for example to children who have not yet developed their own. Conclusion: Aesthetics can be a potent tool that should not be overlooked in healthcare. If you seek a holistic approach and to see the whole person and not just the illness, you should have an aesthetic awareness and knowledge of its effects on man.