Redovisningsmått vid bolagisering : utformning och effekter

• Main Author: Sjöholm, Göran
• Format: Doctoral Thesis
• Language: Swedish
• Published: Handelshögskolan i Stockholm, Redovisning och Finansiering (B) 1994
• Subjects: Responsibility accounting; Companization; Forming companies; Management accounting; Ekonomistyrning; Business studies; Företagsekonomi
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hhs:diva-889; http://nbn-resolving.de/urn:isbn:91-7258-383-5

Professor Lars Östman har tidigare i boken Styrning med redovisningsmått, EFI 1977, i en empirisk studie undersökt ekonomiska styrsystem i större divisionaliserade företag. Östman kartlade inställningen bland ledande personer i divisioner som hade ett resultatansvar utan några egentliga krav på finansiella aktiviteter samt hur de arbetade med styrsystemen. Sedan dess har nya typer av organisationsstrukturer växt fram. I Sverige har ett flertal svenska storföretag bolagiserats under 1980-talet, samtidigt som styrsystemen har anpassats. Bolagisering brukar sättas i samband med en ytterligare decentralisering av divisioner. Då denna studie kan betraktas som en fortsättning av Östmans arbete, har det ansetts naturligt att utgå från Östmans beteendeinriktade synsätt för att komplettera tidigare studier med de nya typerna av ansvar och hur dessa upplevs inom bolagiserade storföretag. Avhandlingens syfte är att undersöka bolagiserade koncerners ekonomiska styrsystem och vilka effekter olika redovisningsmått har givit upphov till. Undersökningen avser perioden 1986-1989 och utfördes inom fyra koncerner: Alfa-Laval AB, Telefonaktiebolaget LM Ericsson, Sandvik AB och Stora Kopparbergs Bergslag AB. Undersökningen visar bl a aktörernas inställning till vissa redovisningsmått och vilka åtgärder som de bolagiserade enheterna vidtagit med anledning av styrsystemens utformning. En slutsats är att den gängse föreställningen om att ansvaret skall begränsas till det påverkbara inte skall uppfattas som helt allmängiltig. I situationer som de i avhandlingen studerade kan ett vidare formellt ansvar leda till positiva effekter utan att några direkt negativa effekter uppstår. Studien har genomförts som en praktikfallsstudie med intervjuer som den dominerande datainsamlingsmetoden. I boken redovisas ett relativt stort empiriskt material som kan vara användbart för bedömning av tänkbara effekter vid förändringar av ekonomiska styrsystem. Boken kan vara av intresse för såväl praktiker som teoretiker och kan närmast betraktas som en given referens inom ämnesområdet bolagisering. === <p>Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 1994</p>