Processorientering och styrning : regler, mål eller värderingar?
Frågan är om det under de senaste femton åren funnits något mer populärt managementkoncept än processorientering. När en organsation genomför en förändring som införande av processorientering kan detta givetvis påverka ett antal olika aspekter i organisationen. Frågan som belyses i denna avhandling...
| Main Author: | |
|---|---|
| Format: | Doctoral Thesis |
| Language: | Swedish |
| Published: |
Handelshögskolan i Stockholm, Redovisning och Finansiering (B)
2003
|
| Subjects: | |
| Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hhs:diva-570 http://nbn-resolving.de/urn:isbn:91-7258-610-9 |
| Summary: | Frågan är om det under de senaste femton åren funnits något mer populärt managementkoncept än processorientering. När en organsation genomför en förändring som införande av processorientering kan detta givetvis påverka ett antal olika aspekter i organisationen. Frågan som belyses i denna avhandling är vad som händer med styrningen vid förändringar mot ökad processorientering. Särskilt fokuseras vad som händer med betoningen av olika styrformer som regelstyrning, målstyrning och styrning med värderingar. För att belysa detta har två förändringsprocesser som syftat till ökad processorientering studerats, den ena i form av en aktionsforskningsstudie och den andra i form av en retrospektiv fallstudie. Dessa två fall illustrerar en stor spridning i processorienteringsansatserna. Den ena ansatsen som benämns mekanistisk uppvisar stora likheter med taylorism och fordism. Den andra som benämns organisk uppvisar snarare likheter med socioteknik och cultural management. Hur styrningen förändras i fallen visar sig vara kopplat till vilken processorienteringsansats som tillämpas. Trots olikheterna i ansatserna är syftena med processorientering likartade i de två fallen. Studien visar dock att den organiska ansatsen kopplar starkare till syftena än den mekanistiska. För att analysera varför respektive processorienteringsansats kommit att tillämpas och varför styrningen förändrats i olika riktningar har contingencyteori, institutionell och kognitiv organisationsteori använts. === Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2003 |
|---|