Effektivisering av korta cirkulationen Pappaersmaskin 2 Stora Enso Hylte Bruk

• Main Authors: Jönsson, Johan, Cederlöf, Anna-Karin
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET) 2007
• Subjects: Energi; Effektivisering; Pappersbruk; Hylte; Energiingenjör; Stora Enso; Korta cirkulationen; Pump; Motorer; Elskatt; Flöde; Tryck; PFE; Verkningsgrad; Investeringskostnad; Återbetalningstid; make efficient; energy; power; papermill; efficiency
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-912

Stora Enso Hylte Bruk är ett tidningspappersbruk beläget i Hyltebruk. De fyra pappersmaskinerna startades 1972(PM1), 1974(PM2), 1976(PM3) och 1989(PM4). Produktionen 2005 från dessa pappersmaskiner var 800 000 ton papper. För att tillverka papper åtgår stora mängder energi i form av värme och el, Hylte Bruk gjorde 2005 av med 1 % av Sveriges totala elenergibehov. Den 1/7 2004 höjdes processrelaterad elskatt från 0 till 0,5 öre/kWh vilket ledde fram till den lag som trädde i kraft den 1/1 2005, ”lag om program för energieffektivisering” (PFE)1. Ändamålet är att främja en effektiv energianvändning och ger energiintensiv industri möjlighet att delta i ett 5-årigt program för energieffektivisering. De företag som är kvalificerade att ingå i programmet och klarar av de krav som ställs befrias från elskatten. Som en del av det här programmet ingår att utarbeta en lista med elenergieffektiviseringar som ska överlämnas till Statens Energimyndighet. Detta examensarbete kan efter beslut av ansvariga på Hylte Bruk ingå som en del av denna lista. Syftet med examensarbetet var att undersöka effektiviteten hos tolv pumpar på PM2 genom mätning av effekt, flöde och tryck. En del av dessa har varit i drift i upp till 32 år, under denna tid har slitage skett, vissa pumpar har gått mot delvis stängda ventiler samt förutsättningarna i form av produktion har ändrats sedan de dimensionerades. För alla de berörda pumparna kan en effektivisering göras, den kan bestå av: lägre tryckhöjd, mindre flöde, pump med bättre verkningsgrad, eller en kombination av ovanstående exempel. De förslag som har en återbetalningstid kortare än tre år ger tillsammans en energibesparing på 1 375 000 kWh/år, vilket motsvarar mer än ¼ av vad pumparna förbrukar idag. Om istället alla de förslagen som är framarbetade och genomförbara skulle realiseras kan energibesparingen ökas ytterligare till 2 302 000 kWh/år, detta skulle dock innebära en större investeringskostnad vilket resulterar i en längre återbetalningstid.