| Summary: | Psoriasis är en immunologisk systemsjukdom som främst drabbar huden och där prevalensen beräknas till mer än 2 % av befolkningen i världen. Personer med sjukdomen påverkas såväl fysiskt, psykiskt som socialt med nedsatt livskvalitet och en påfrestande tillvaro som följd. Syftet med litteraturstudien var att beskriva erfarenheterna av att leva med psoriasis ur ett patientperspektiv. Att leva med sjukdomen psoriasis innebar för många en förändrad självbild, sociala begränsningar och olika former av psykisk ohälsa. Behandlingarna uppfattades som krävande och upplevelser av frustration och hopplöshet förekom över att sjukdomen var obotlig. Kvinnor ordinerades inte lika ofta ljusbehandling som män utan behandlades istället med olika läkemedel i hemmet som de själva skötte. Det var viktigt för personer med psoriasis att hälso- och sjukvårdspersonal bemötte dem med empati och blev sedda som en unik person. Information och utbildning ansågs vara viktigt för att uppleva kontroll över sin sjukdom samt att ha möjlighet att vara delaktiga i omvårdnaden. Ytterligare forskning kring sjuksköterskans betydelse i omvårdnaden av personer med psoriasis är viktigt för den framtida hälso- och sjukvården. === Psoriasis is an autoimmune disease that primarily affects the skin and has a prevalence estimated to affect more than 2% of the world population. Persons with the disease are affected physically, mentally and socially with an impaired quality of life and a stressful life as a result. The aim of this study was to describe the experiences of living with psoriasis from a patient perspective. Living with psoriasis meant for many a changed self-image, social restrictions and various forms of mental illness. The treatments were perceived as demanding and many experienced frustration and hopelessness due to the fact of that the disease was incurable. Women were less often prescribed light therapy compared to men and were instead treated with different topical treatments in their homes. It was important for people with psoriasis that health professionals acted with empathy and to be viewed as a unique person. Information and education was considered important to experience control over their illness and for the opportunity to participate in their own care. Further research into nurses' role in the care of people with psoriasis is important for the future of health care.
|
|---|
