"Hör ni mig..?" : En kvalitativ studie kring hur distansarbetet har påverkat medarbetares välbefinnande på arbetsplatsen
Vi har gjort en kvalitativ studie där vi ville identifiera på vilket sätt distansarbete påverkar individens välbefinnande i den psykosociala arbetsmiljön samt om utrymme för lärande ges. Vi lyfter idéer på hur hälsan i framtida arbete kan främjas med tanke på digitaliseringens ökning inom arbetslive...
| Main Authors: | , , |
|---|---|
| Format: | Others |
| Language: | Swedish |
| Published: |
Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd
2021
|
| Subjects: | |
| Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-46050 |
| Summary: | Vi har gjort en kvalitativ studie där vi ville identifiera på vilket sätt distansarbete påverkar individens välbefinnande i den psykosociala arbetsmiljön samt om utrymme för lärande ges. Vi lyfter idéer på hur hälsan i framtida arbete kan främjas med tanke på digitaliseringens ökning inom arbetslivet. Forskning visar att distansarbete blir allt vanligare i organisationer världen över och att detta innebär en del individuella fördelar, bland annat flexibilitet och kontroll till att finna en balans mellan arbete och privatliv som i sin tur bidrar till minskad stress samt ett ökat välbefinnande. Syftet med studien var därför att undersöka hur medarbetare beskriver att distansarbete påverkar deras välbefinnande vad gäller psykosocial arbetsmiljö samt hur de ser på förutsättningar för lärande i distansarbete. Studien har utgått ifrån krav-kontroll-stöd-modellen samt lärandeteorin erfarenhetsbaserat lärande. För att svara på studiens syfte har nio kvalitativa intervjuer genomförts med hjälp utav medarbetare från olika arbetsplatser. Det material som samlades in genom intervjuerna analyserades genom en konventionell kvalitativ innehållsanalys som resulterade i två kategorier som i sin tur innehöll sex underkategorier. Studiens resultat visade att distansarbetet påverkat välbefinnandet övervägande positivt. Det positiva som lyfts fram är distansarbetets flexibilitet och att mer tid ges till privatlivet. Det upplevs vara lättare att kombinera yrkeslivet med privatlivet. Slutsatsen är att den sociala sammanhållningen och möjligheten till flexibilitet är avgörande för medarbetarnas välbefinnande. |
|---|