| Summary: | Idag finns det en större medvetenhet när det talas om klimatet och arbetet mot en hållbar utveckling har ökat. En del av avfallet tas inte hand om ordentligt idag vilket gör att en stor källa till energiomvandling inte tas hand om. Samverkan mellan hanteringen av avfallet och invånarnas attityd till källsorteringen är ett sätt att kunna uppnå en hållbar samhällsutveckling. Problemet med avfallet handlar i sin tur om hur varje person källsorterar, där det finns en förbättringspotential. Källsortering är en självklarhet för somliga men inte för alla, denna studien syftar till att med hjälp av en kvantitativ undersökning besvara frågeställningarna och undersöka hur Halmstad kommuns invånare ser på källsortering och deras källsorteringsvanor. De teoretiska perspektiven som behandlas i studien är risksamhället, miljösociologi och kollektivt medvetande. Studien visar på att det är olika faktorer som spelar roll vid källsortering och i synnerhet sorteringen av matavfall. === Today there is a bigger awareness when it comes to the climate and the work towards sustainable development has increased. A large part of the waste is not taken care of properly today which means that a large source of energy conversion is not taken care of. A collaboration between the management of waste and the inhabitants attitude to recycle, is a way of achieving sustainable societal development. The problem with waste is in turn about how each person recycle today and that there is a potential for improvement in it. Recycling is obvious to some people but not for everyone, this study aims to use a quantitative survey to answer the questions and investigate how Halmstads residents view of recycling and their recycling habits. The theoretical perspectives covered in the study are the risk society, environmental sociology and collective consciousness The study shows that there are various factors that play a role in recycling and in particular the sorting of food waste.
|
|---|
