| Summary: | Studien har som syfte att undersöka hur gymnasieelever upplever arbetet med elevinflytande i skolan och specifikt under samhällskunskapslektionerna samt förbättringsförslag gällande elevinflytandet. Elevinflytandet har undersökts genom en enkätstudie där studiens resultat har analyserats med hjälp av John Deweys teori, pragmatism. Enkäten har genererat 115 gymnasielevers svar om elevinflytande på tre gymnasieskolor i Halland där elevernas ålder varit mellan 16–19 år. Studiens resultat visar att arbetet med elevinflytandet realiseras genom att eleverna tillskansar sig kunskaper om demokrati genom samhällskunskapslektionerna. Därefter visar studiens resultat att eleverna upplever att de har kunskaper om demokrati men endast 44,3 % instämmer helt på påståendet om skolan är demokratisk. Utöver demokratiska kunskaper har eleverna olika forum där elevinflytandet realiseras genom klassråd, elevråd och programråd. Studiens teoretiska ansats styrker att skolan ska vara en organisation som sammanväver teori och praktik och genom det resonemanget är det positivt att eleverna får vara delaktiga i frågor som berör deras skolgång genom dessa olika forum. Arbetet med elevinflytandet sker i högre grad i val av examinationer och mindre gällande undervisningens innehåll och planering. Ur elevperspektiv finns det förbättringspotential för elevinflytande och det är att dialogen mellan lärare och elever kan förbättras och att man vill bli hörd, något som tycks saknas i dagsläget. Sammanfattningsvis visar studien att det finns ett visst fungerande elevinflytande men också något som kan och bör förbättras ur elevperspektiv.
|
|---|
