Nyanländas etablering på den svenska arbetsmarknaden : En kvalitativ studie utifrån ett handläggarperspektiv
The purpose of this study is to investigate from an administrator perspective how authorities integrate newly arrived to the Swedish labor market. The results are analyzed and understood by two theories, theory about Intersectionality and Goodman theory. The empirical material is based on seven inte...
Main Authors: | , |
---|---|
Format: | Others |
Language: | Swedish |
Published: |
Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd
2021
|
Subjects: | |
Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-44004 |
id |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-hh-44004 |
---|---|
record_format |
oai_dc |
collection |
NDLTD |
language |
Swedish |
format |
Others
|
sources |
NDLTD |
topic |
Social work newly arrived immigrant establishment labor market work socialt arbete nyanlända invandrare etablering arbetsmarknad arbete Social Work Socialt arbete |
spellingShingle |
Social work newly arrived immigrant establishment labor market work socialt arbete nyanlända invandrare etablering arbetsmarknad arbete Social Work Socialt arbete Aljicevic, Haris Borgstedt, Linda Nyanländas etablering på den svenska arbetsmarknaden : En kvalitativ studie utifrån ett handläggarperspektiv |
description |
The purpose of this study is to investigate from an administrator perspective how authorities integrate newly arrived to the Swedish labor market. The results are analyzed and understood by two theories, theory about Intersectionality and Goodman theory. The empirical material is based on seven interviews with people who are employed in the public sector and who are working with establishment on the labor market among newly arrived individuals. The previous research is based on conditions and obstacles that helps newly arrived people on their way to establishment on the Swedish labor market. A main result in the study is that the respondents are experiencing that the group newly arrived have a hard time to integrate at the Swedish labor market. They lift women, mainly women born outside of Europe as a group that has a harder time to integrate on the labor market than other newly arrived and that they need particularly targeted efforts. This is explained by high demands on the Swedish language, competence and education which this group is not able to make. The result also shows that a big part of the newly arrived individuals are dependent off support from the authorities while they at the same time are being referred to steer their own establishment process towards self-sufficiency. The role of the individuals working at the authorities is not considered to be intended to offer individual support for newly arrived people. This is judged to have a negative impact on weak groups and they tend to end up in long term unemployment without customized efforts. The study finally shows that the respondents have a low trust for the short-term investments that are being made to ensure that the investments create a permanent solution for newly arrived at the labor market. This is confirmed by that there is a chain of support that is prepositioned related to the labor market for individuals that extend over a long period of time, where the ambition seems to be primarily to employ a big group of individuals rather than consider each individual. === Syftet med denna studie är att utifrån ett handläggarperspektiv undersöka hur myndigheter arbetar med att integrera nyanlända individer på den svenska arbetsmarknaden. Resultatet i studien analyseras och förstås med stöd av två teorier, teorin om Intersektionalitet samt Goodmans teori. Det empiriska materialet bygger på sju intervjuer med personer anställda i offentlig sektor som arbetar med integration av nyanlända kopplat till etablering på arbetsmarknaden. Den tidigare forskningen grundar sig i förutsättningar och hinder som hjälper nyanlända vid etablering på den svenska arbetsmarknaden. Ett huvudresultat i studien är att respondenterna upplever att gruppen nyanlända individer har svårt att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Respondenterna lyfter att kvinnor, främst de som är födda utanför Europa har det svårare att etablera sig på arbetsmarknaden än andra nyanlända och behöver särskilt riktade insatser. Detta förklaras med att det ställs höga krav på språknivå i svenska, kompetens och utbildning som denna grupp inte bedöms kunna tillgodogöra sig. Resultatet visar också att en stor andel nyanlända är beroende av omfattande stöd från myndigheter, samtidigt som de av samma insatser hänvisas till att på ett självgående sätt driva sin etableringsprocess mot självförsörjning. Handläggare arbetsmarknaden anses inte vara ämnade till att erbjuda individuellt anpassat stöd för nyanlända individer. Detta bedöms påverka svaga grupper negativt då dessa grupper riskerar att hamna i långtidsarbetslöshet utan anpassade stödinsatser. Slutligen visar studiens resultat att respondenterna har låg tilltro till att de kortsiktiga satsningarna som görs skapar en permanent lösning för nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Detta bekräftas genom att de nyanlända individerna erbjuds generaliserande insatser som sträcker sig under en lång period, där ambitionen primärt blivit att sysselsätta ett stort flöde av individer. |
author |
Aljicevic, Haris Borgstedt, Linda |
author_facet |
Aljicevic, Haris Borgstedt, Linda |
author_sort |
Aljicevic, Haris |
title |
Nyanländas etablering på den svenska arbetsmarknaden : En kvalitativ studie utifrån ett handläggarperspektiv |
title_short |
Nyanländas etablering på den svenska arbetsmarknaden : En kvalitativ studie utifrån ett handläggarperspektiv |
title_full |
Nyanländas etablering på den svenska arbetsmarknaden : En kvalitativ studie utifrån ett handläggarperspektiv |
title_fullStr |
Nyanländas etablering på den svenska arbetsmarknaden : En kvalitativ studie utifrån ett handläggarperspektiv |
title_full_unstemmed |
Nyanländas etablering på den svenska arbetsmarknaden : En kvalitativ studie utifrån ett handläggarperspektiv |
title_sort |
nyanländas etablering på den svenska arbetsmarknaden : en kvalitativ studie utifrån ett handläggarperspektiv |
publisher |
Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd |
publishDate |
2021 |
url |
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-44004 |
work_keys_str_mv |
AT aljicevicharis nyanlandasetableringpadensvenskaarbetsmarknadenenkvalitativstudieutifranetthandlaggarperspektiv AT borgstedtlinda nyanlandasetableringpadensvenskaarbetsmarknadenenkvalitativstudieutifranetthandlaggarperspektiv AT aljicevicharis establishmentontheswedishlabormarketamongnewlyarrivedaqualitystudyfromanadministratorperspectiv AT borgstedtlinda establishmentontheswedishlabormarketamongnewlyarrivedaqualitystudyfromanadministratorperspectiv |
_version_ |
1719382851356459008 |
spelling |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-hh-440042021-03-06T05:41:29ZNyanländas etablering på den svenska arbetsmarknaden : En kvalitativ studie utifrån ett handläggarperspektivsweEstablishment on the Swedish labor market among newly arrived : a qualitystudy from an administrator perspectivAljicevic, HarisBorgstedt, LindaHögskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärdHögskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd2021Social worknewly arrivedimmigrantestablishmentlabor marketworksocialt arbetenyanländainvandrareetableringarbetsmarknadarbeteSocial WorkSocialt arbeteThe purpose of this study is to investigate from an administrator perspective how authorities integrate newly arrived to the Swedish labor market. The results are analyzed and understood by two theories, theory about Intersectionality and Goodman theory. The empirical material is based on seven interviews with people who are employed in the public sector and who are working with establishment on the labor market among newly arrived individuals. The previous research is based on conditions and obstacles that helps newly arrived people on their way to establishment on the Swedish labor market. A main result in the study is that the respondents are experiencing that the group newly arrived have a hard time to integrate at the Swedish labor market. They lift women, mainly women born outside of Europe as a group that has a harder time to integrate on the labor market than other newly arrived and that they need particularly targeted efforts. This is explained by high demands on the Swedish language, competence and education which this group is not able to make. The result also shows that a big part of the newly arrived individuals are dependent off support from the authorities while they at the same time are being referred to steer their own establishment process towards self-sufficiency. The role of the individuals working at the authorities is not considered to be intended to offer individual support for newly arrived people. This is judged to have a negative impact on weak groups and they tend to end up in long term unemployment without customized efforts. The study finally shows that the respondents have a low trust for the short-term investments that are being made to ensure that the investments create a permanent solution for newly arrived at the labor market. This is confirmed by that there is a chain of support that is prepositioned related to the labor market for individuals that extend over a long period of time, where the ambition seems to be primarily to employ a big group of individuals rather than consider each individual. Syftet med denna studie är att utifrån ett handläggarperspektiv undersöka hur myndigheter arbetar med att integrera nyanlända individer på den svenska arbetsmarknaden. Resultatet i studien analyseras och förstås med stöd av två teorier, teorin om Intersektionalitet samt Goodmans teori. Det empiriska materialet bygger på sju intervjuer med personer anställda i offentlig sektor som arbetar med integration av nyanlända kopplat till etablering på arbetsmarknaden. Den tidigare forskningen grundar sig i förutsättningar och hinder som hjälper nyanlända vid etablering på den svenska arbetsmarknaden. Ett huvudresultat i studien är att respondenterna upplever att gruppen nyanlända individer har svårt att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Respondenterna lyfter att kvinnor, främst de som är födda utanför Europa har det svårare att etablera sig på arbetsmarknaden än andra nyanlända och behöver särskilt riktade insatser. Detta förklaras med att det ställs höga krav på språknivå i svenska, kompetens och utbildning som denna grupp inte bedöms kunna tillgodogöra sig. Resultatet visar också att en stor andel nyanlända är beroende av omfattande stöd från myndigheter, samtidigt som de av samma insatser hänvisas till att på ett självgående sätt driva sin etableringsprocess mot självförsörjning. Handläggare arbetsmarknaden anses inte vara ämnade till att erbjuda individuellt anpassat stöd för nyanlända individer. Detta bedöms påverka svaga grupper negativt då dessa grupper riskerar att hamna i långtidsarbetslöshet utan anpassade stödinsatser. Slutligen visar studiens resultat att respondenterna har låg tilltro till att de kortsiktiga satsningarna som görs skapar en permanent lösning för nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Detta bekräftas genom att de nyanlända individerna erbjuds generaliserande insatser som sträcker sig under en lång period, där ambitionen primärt blivit att sysselsätta ett stort flöde av individer. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-44004application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess |