Textsamtal i anslutning till högläsning : - En undersökning om yrkesverksamma lärares uppfattning om metoder och syfte för högläsning och textsamtal

• Main Authors: Bönfors, Helena, Snäll Berendahl, Izabela
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle 2020
• Subjects: Other Humanities; Annan humaniora
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-42753

Den här studien genomförs i ämnet svenska och mer specifikt inom läsförståelse. Syftet för studien är att undersöka hur yrkesverksamma lärare arbetar med olika metoder för textsamtal i anslutning till högläsning i grundskolans tidigare år. Intresset för studien ligger även i att undersöka av vilka skäl högläsning används i klassrummet. Mer specifikt ska undersökningen besvara frågeställningen: Hur och av vilka skäl uppfattar lärare att de använder textsamtal i anslutning till högläsning i grundskolans tidigare år?   För att besvara studiens frågeställning har empiriskt material i form av webbaserade enkäter samlats in. Svaren har sedan analyserats med en deduktiv metodansats där vi har utgått från ett teoretiskt ramverk och tidigare forskning. Systematiskt har svaren kategoriserats för att sedan sättas i relation till tidigare forskning inom valt område.  Resultatet av studien visar att yrkesverksamma lärare använder olika metoder i syfte att öka elevers läsförståelse. Studien visar också resultatet av icke-metoder, där skälet för högläsning är ett annat än lärande. Högläsningen i grundskolans tidigare år tycks främst ske av två olika skäl – lärande eller avslappning. I de fall där lärande är det uttalade syftet visar resultatet att metoder för textsamtal förekommer i form av diskussioner, förutsägelser, frågor och En läsande klass (ELK). De metoder lärarna uppger sig använda för att diskutera och reflektera kring texter går i linje med det som tidigare forskning pekat på. Det vill säga att lärarna upplever textsamtalet som ett tillfälle där elevers läsförståelseförmåga gynnas. Utöver de goda möjligheterna att utveckla läsförståelseförmågan i ett gemensamt textsamtal visar även viss forskning att elever kan uppleva avbrott eller frågor på texten som störmoment. Respondenterna i studien upplever sig använda högläsning för avslappnande syfte, där inga nämnvärda avbrott i texten görs. Det förhåller sig också i linje med den forskning som finns att tillgå kring området. Det hade varit intressant att ytterligare fördjupa kunskaperna inom högläsning och textsamtal. Till kommande forskningsprojekt menar vi att det hade varit intressant att observera lärare och undervisningstillfällen där högläsning används. Detta för att se om verkligheten överensstämmer med det som lärarna själva uppger.   Den didaktiska implikationen är slutligen att ge yrkesverksamma lärare inblick i några olika metoder som finns att tillgå när det gäller textsamtal i samband med högläsning. Studien syftar också till att synliggöra hur och av vilka skäl högläsningen används. Därigenom bidrar studien till insikten om att göra medvetna val och avvägningar för att alla elever ska få möjligheten att utveckla den viktiga läsförståelseförmågan i diskussioner kring texter