Ränderna som aldrig går ur : En studie om yrkesidentitet i Försvarsmakten

• Main Authors: Ahlmark, Marcus, von der Esch, Ulric
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Högskolan i Halmstad, Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning (CIEL) 2020
• Subjects: officersyrket; identitet; yrkesidentitet; Business Administration; Företagsekonomi
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-42608

Att vara officer i Försvarsmakten idag innebär att man verkar i en organisation som i över 30 års tid har handskats med nedskärningar och blivit mindre och mindre, både till storlek och betydelse – för att nu plötsligt stå inför den historiska omställningen att börja växa igen. Sedan officersyrket professionaliserades i Sverige på 1600-talet har det gått igenom en mängd motsvarande faser och epoker, inte bara vad gäller yrkets utövande utan även dess ställning i samhället. Att vara officer var en bra bit in på 1900-talet förknippat med hög social status och betraktades ofta vara en livsstil lika mycket som ett arbete. Idag ser situationen ganska annorlunda ut. Det som väckte nyfikenheten hos oss författare kring detta har sitt ursprung i vår vardag som offi- cerare och hur vi och vår yrkeskår egentligen ser på vårt yrke idag, inte minst mot bakgrund av ovanstående. Hur stolta är vi över att vara militärer nuförtiden? Bär vi verkligen våra uniformer lika självsäkert som för 30 år sedan? Vi insåg snart att svaret låg i något både ömtåligt, komplext men även föränderligt som är med oss i allt vi gör: vår yrkesidentitet. I den här studien har vi därför valt att undersöka hur dagens officerare upplever sin yrkesidentitet för att därigenom förstå vilka centrala aspekter som byggt upp den och håller den levande under loppet av karriären. Vi har valt att göra detta utifrån ett urval av elva seniora yrkesofficerare som alla har upplevt en betydande del av Försvarsmaktens resa från samhällelig storspelare, till att bli mer av en marginaliserad myndighet bland alla andra. Vårt arbete har resulterat i några huvudsakliga slutsatser. Först har vi tydligt sett hur grunden i yrkesidentiteten byggs när individen socialiseras in i institutionen Försvarsmakten och hur yrkesi- dentitetens kärna formas under karriärens första år. Yrkesidentiteten kommer sedan att förändras och utvecklas under resten av karriären, men denna kärna kommer att bestå och utgöra en slags identitetsmässig måttstock under karriären. Vi har också sett hur viktig känslan av att känna sig eftertraktad och behövd på arbetet är för att bygga en stark yrkesidentitet. Olika människor har olika behov att fylla för att kunna uppnå just detta, men gemensamt är att oavsett vilka dessa behov är, så ju större uppfyllnad, desto mer positiv inverkan på yrkesidentiteten. När Försvarsmakten erbjuder en arbetssituation där dessa behov hos individen tillvaratas så stärks yrkesidentiteten omedelbart, om detta däremot motverkas så sker i stället ett försvagande i motsvarande omfattning. Vidare har vi sett hur yrkesidentiteten tydligt påverkas av omgivningen. Åren av avveckling och nedskärningar, tillsammans med allmänna förändringar i samhället och minskad efterfrågan på den militära kompetensen, har haft en negativ påverkan på institutionen Försvarsmakten i stort, men även på yrkesidentiteten. Dock har en positiv trend nu kunnat skönjas som följd av den ökade po- sitiva fokus Försvarsmakten åtnjutit på senare tid i samband med den stundande tillväxten. Vi har även sett hur individen i takt med att karriären fortskrider kan tvingas kompromissa med sina yrkesmässiga behov för att möjliggöra en fortsatt positiv karriärsutveckling. Bland annat kommer individen sannolikt att behöva acceptera jobb och befattningar som ligger allt längre ifrån både den egna kompetensen och känslan av att utföra nyttigt arbete, men som utgör en bättre väg mot högre tjänsteställning. Detta kan orsaka en inre konflikt med negativa följder för yrkesidentiteten, exem- pelvis då individen ser sig själv i rollen som ”krigare” men ges ett jobb av mer förvaltande karaktär. Den här uppsatsen beskriver hur vi nått fram till dessa slutsatser. === Officers in today’s Swedish Armed Forces are part of an organization that for more than 30 years has been going through a constant flow of political and economic cut backs, with a drastic reduction in both size, numbers and importance as a result. However, as a consequence of the deteriorating security situation in the Baltic Sea region, the Swedish Armed Forces are now about to enter a phase of expansion again for the first time since the Cold War. Ever since the occupation of the Swedish military officer got professionalized sometime during the 17th cen- tury, it has gone through a number of similar phases – not only regarding its practice, but also its stature in society. Well into the 1900s, being a military officer in Sweden was associated with social status and was almost considered as much of a lifestyle as a profession. Today, the situation is quite different. What raised our curiosity is how we as officers, together with our professional community as a whole, view our profession today, in particular given the background above. How proud are we really to be military officers these days? Do we wear our uniforms with the same pride and self- assurance as we did 30 years ago? It soon became clear that the answers lie hidden within something both frail, complex and changeable that we as officers carry with us in everything we do: our professional identity. The ambition with this study is to explore the professional identity among today’s officers in order to understand what the main aspects are that shape it and drive it. We have chosen to do so by studying a population of eleven senior officers who all to some degree have experienced the journey the Swedish Armed Forces has taken from being one of society’s key institutions, to becoming more of a marginalized government body among others. Our work has resulted in a few key findings. Firstly, we have seen how the core of the profes- sional identity is shaped early on in the career as the individual is being socialized into the institution. The professional identity will then change and transform during the course of a career, but this core will largely remain the same throughout. We have also seen how important the feeling of being useful and needed at work is in order to uphold a strong professional identity. Different people have different needs to fulfill in order to achieve this, but regardless – the greater the fulfillment, the more positive the impact. When the institution manages to offer a professional situation where these needs are fulfilled, this will have a strengthening effect on the professional identity. If not, the result will be the opposite. The professional identity is also being affected by the general climate in society. The many years of downsizing and cut backs of the Armed Forces, together with general societal changes in attitude toward the institution, have had an obvious negative impact. However, the prospects of expansion and increased funding seem to have spurred a positive change for the professional identity. Finally, we have noticed how the individual may be forced to compromise with these needs in order to facilitate a positive career progression. Accepting a job that lies far from the own idea of being useful and needed, but that is favorable for the process of reaching a higher rank, may well have a negative impact on the professional identity. This thesis describes how we have arrived at these conclusions.