| Summary: | The violent extremism represents the greatest threat towards the society of today. The school does not have an explicit assignment in the crime prevention work against violent extremism. The school and education, are important factors in preventing children and young people from being involved in violent extremism. Because of this, the school staff has an important task. The aim of this study was to shed light on school staff need to relate to and manage violent extremism in school. This study is conducted by having a qualitative method with six semistructured interviews, where the empirical information is analysed with a qualitative analysis. Further, the theoretical starting point is the theory of health known as Sense of Coherence (SOC) and Job- demands- control-support-model (JDCS), as well as Norm-critical pedagogy. Three categories could be found from the analysis. The personnel are in need of reducing uncertainty, The personnel are in need of increased support and The personnel are in need of knowledge. The conclusion is that school staff are in need of reducing uncertainty about expressing themselves wrong and dare to engage in dialogue with students. School staff are also in need of increased support in the form of collaboration with actors, access to an action plan and more resources. The school staff is also in need of more knowledge about violent extremism, the democratic mission and what the law says. Finally, they need better information and guidelines on how to act when a student risks being involved in violent extremism. === Våldsbejakande extremism utgör det största hotet mot säkerheten i dagens samhälle. Skolan har inte ett uttalat uppdrag i det brottsförebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism. Skolan som arena och utbildning är dock viktiga faktorer för att förebygga att barn och ungdomar involveras i våldsbejakande extremism. Därav har skolpersonalen en betydelsefull uppgift. Studiens syfte var att belysa skolpersonals behov av att förhålla sig till och hantera våldsbejakande extremism i skolan. Studien utgörs av en kvalitativ metod i form av sex semistrukturerade intervjuer, där empirin analyserades via en kvalitativ innehållsanalys. Studiens teoretiska utgångspunkt var hälsoteorierna Känsla av Sammanhang (KASAM) och Krav/kontroll/stödmodellen (KKS) samt den pedagogiska utgångspunkten Normkritisk pedagogik. Analysen resulterade i tre kategorier som utgör studiens resultat och speglar studiens syfte; Skolpersonal är i behov av att minska osäkerheten, Skolpersonal är i behov av ökat stöd och Skolpersonal är i behov av kunskap. Studiens slutsats är att skolpersonalen är i behov av att minska osäkerheten över att uttrycka sig fel och våga föra dialog med eleverna. Skolpersonalen är även i behov av ökat stöd i form av samarbete med aktörer, ta del av en handlingsplan och mer resurser. Skolpersonalen är likaså i behov av mer kunskap om våldsbejakande extremism, det demokratiska uppdraget samt vad lagen säger. Slutligen är de i behov av bättre information och riktlinjer om hur de ska agera när en elev riskerar att involveras i våldsbejakande extremism.
|
|---|
