| Summary: | Det har visat sig att när elever får möjlighet att resonera för sina lösningsförslag ökar deras förståelse. Forskning visar att grupparbete har god effekt i arbetet med problemlösningsuppgifter inom ämnet matematik, trots detta har grupparbete som arbetsform minskat. Ett grupparbete kan inte endast appliceras, utan ett samarbete måste också finnas för att det ska vara gynnsamt. Av den orsaken undersöker studien hur elever i årskurs 1 resonerar och samarbetar i grupp i arbetet med problemlösning i matematik. Avsaknaden av tidigare forskning som berör årskurs 1 elevers resonemang gör studien unik. Syftet med studien är att bidra till en större förståelse för hur elever i lägre åldrar samarbetar i grupp när de arbetar med problemlösningsuppgifter inom ämnet matematik. För att besvara frågeställningen: På vilket sätt använder sig elever av resonemangsförmågan i arbetet med problemlösningsuppgifter i grupp i årskurs 1? har fem grupper om fyra elever studerats. Studien har en kvalitativ ansats där olika gruppkonstellationer i årskurs 1 har observerats under fem tillfällen. Studiens teoretiska utgångspunkt utgår från fyra centrala begrepp; metanivå, objektnivå, effektiv och ineffektiv kommunikation med inspiration från Palmér och Van Bomméls (2016) analysverktyg. Det sociokulturella perspektivet har också varit en del av denna studie. Från resultatdelen framkom det att elever får större möjlighet att resonera i grupp än när de arbetar enskilt. Slutligen gav resultatet att laborativt material var ett effektivt hjälpmedel för att förstärka sitt resonemang och gav dessutom möjligheten att bygga vidare på resonemang. De didaktiska implikationerna denna studie medför är att problemlösningsarbete i grupp kräver utrymme i grundskolans tidigare år. Det möjliggör att elever får öva sin samarbets- och resonemangsförmåga från en tidig ålder. Studien synliggör hur elever använder resonemangsförmågan genom att analysera kommunikationen utifrån meta- och objektnivå. Lärdomar vi tar med oss från studien är att det är givande för elever att arbeta i grupp redan i årskurs ett, och få chansen att öva och utveckla samarbets- och resonemangsförmågan. Ett exempel på vidare forskning skulle kunna vara att undersöka hur laborativa hjälpmedel bidrar när elever resonerar i grupp i arbetet med problemlösningsuppgifter i ämnet matematik.
|
|---|
