| Summary: | Syftet med studien var att undersöka skadefrekvens hos elitidrottsutövare, samt att undersöka om autonomistöd, autonom motivation, och intention mot skadeförebyggande beteenden, och utförda skadeförebyggande beteenden har ett samband med skadefrekvens. I studien undersöks hur skadeförebyggande beteenden påverkar skadefrekvens med utgång i Bahr och Krosshaugs modell (2005). Bahr och Krosshaug (2005) menar att för att kunna förebygga skador är det viktigt att förstå varför skadan uppstår. Studien undersöker även i vilken utsträckning autonomistöd (Williams et al., 1996), autonom motivation (Chan & Hagger, 2012b) och intention (Chan & Hagger, 2012a) påverkar utförandet av skadeförebyggande beteenden samt skadefrekvens. Insamlingen av data gjordes genom ett icke-slumpmässigt bekvämlighetsurval. Studien var en kvantitativ longitudinal design. I studien deltog 69 elitidrottsutövande golf- och volleybollspelare, med åldrarna 15 år till 30 år (M= 21.06 SD=3.88). Studien visade en hög skadefrekvens bland de deltagande elitidrottsutövarna. 61% av deltagarna registrerade symptom på överträning och 54% registrerade symptom som klassas som allvarlig överträningsproblematik vid minst ett svarstillfälle under de fem veckor studien genomfördes. Inget signifikant samband visades i flernivåanalysen mellan skadefrekvens och de skadeförebyggande beteenden eller mellan skadefrekvens och variablerna autonomistöd, autonom motivation och intention mot skadeförebyggande beteenden. Utifrån studiens resultat rekommenderas det en mer detaljerad undersökning av skadeförebyggande beteenden.
|
|---|
