| Summary: | Bakgrund: Varje år diagnostiseras 300 000 barn i världen med cancer. Att drabbas av cancer kan vara påfrestande för barnet. Lek uppmuntrar barn att uttrycka känslor och tankar. Studier visar att barn som ges utrymme att leka har större chans att etablera hälsa. Lek som omvårdnadsåtgärd inom pediatrik har visat sig vara meningsfull. Trots lekens positiva effekt är den inte alltid tillämpad i omvårdnadsarbetet. Syfte: Syftet var att belysa lek som omvårdnadsåtgärd för barn med cancer. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar, funna genom systematiska artikelsökningar. Databearbetningen identifierade tre huvudkategorier. Resultat: Resultatet belyser att lekfrämjar delaktighet i omvårdnaden och att lek främjar välbefinnande. Lek som omvårdnadsåtgärd främjar psykiskt välbefinnande, vilket hjälper barnet att hantera fysisk smärta. Slutligen belyser resultatet hinder för lek, vilka kan vara tidsbrist och sjuksköterskors ointresse för lek. Det är viktigt att leken anpassas efter barnets behov och utvecklingsnivå, då inte all form av lek är lämplig. Slutsats: Fynden kan stärka sjuksköterskors kunskap och tillämpning av lek som omvårdnadsåtgärd för barn med cancer. Då lek visat sig vara tidseffektiv skulle vidare forskning kunna ytterligare studera om lek som omvårdnadsåtgärd kan bidra till att minska den tidsbrist som många sjuksköterskor upplever. === Background: Every year 300 000 children are diagnosed with cancer in the world. Being diagnosed with cancer can be strenuous to the child. Play encourage children to express feelings and thoughts. Research show that children who play have a greater chance of establishing health. Play as a nursing care intervention in pediatric nursing has shown meaningfulness. Despite the positive effects of play, it’s not always implemented in the nursing care. Aim: To enlighten play as a nursing care intervention for children with cancer. Method: The study was conducted as a general literature review based on nine scientific articles found through systematic researches. Data processing identified three main categories. Results: Play promotes participation in the nursing care and play promotes well-being. Play promotes psychological well-being, which help children's coping with physiological suffering. Finally, the result enlightens barriers for play, which can be time constraints. It’s of importance that play is adapted after the child’s needs and development level. Conclusion: The findings can strengthen nurse’s knowledge and use of play as a nursing intervention. Play has shown to be time effective. Further research can therefore study how it can be implemented in the current lack of time, which is experienced by nurses today.
|
|---|
