"Uppkomsten av avfall ska förebyggas" : En läsbarhetsstudie av passiva verb och nominaliseringar i texter från kommuners hemsidor

Denna uppsats undersöker läsbarheten i texter från tolv olika kommunhemsidor. Genom att räkna förekomsten av passiva verb och nominaliseringar vill jag jämföra och visa på skillnader mellan kommunerna utifrån geografisk placering, invånarantal och texttyp. Även nominalkvoten studeras för att få en b...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Broman, Julia
Format: Others
Language:Swedish
Published: Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle 2017
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-34334
id ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-hh-34334
record_format oai_dc
spelling ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-hh-343342018-01-14T05:11:32Z"Uppkomsten av avfall ska förebyggas" : En läsbarhetsstudie av passiva verb och nominaliseringar i texter från kommuners hemsidorsweBroman, JuliaHögskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle2017Läsbarhetnominaliseringarpassiva verbkommunermyndighetsspråkHumanities and the ArtsHumaniora och konstSpecific LanguagesStudier av enskilda språkDenna uppsats undersöker läsbarheten i texter från tolv olika kommunhemsidor. Genom att räkna förekomsten av passiva verb och nominaliseringar vill jag jämföra och visa på skillnader mellan kommunerna utifrån geografisk placering, invånarantal och texttyp. Även nominalkvoten studeras för att få en bredare översikt över texternas läsbarhet. Resultatet visar att den texttyp som har flest antal passiva verb är texten om politik medan texten om återvinning är den texttyp som har flest nominaliseringar. Nominalkvoten är hög och ligger i genomsnitt på runt 2,5 i det allra flesta kommuner vilket visar att texterna är mycket informationstäta. Mellersta Sverige är den region med högst andel passiva verb och nominaliseringar och dessa texter kan därför tolkas som svårare och mer abstrakta. Den region med minst andel passiva verb och nominaliseringar är västra Sverige. Studien visar också att de mindre kommunerna har ett högre antal passiva verb och nominaliseringar än vad de större kommunerna har. Att det finns stora skillnader mellan olika regioner och kommuner med olika invånarantal beror troligtvis på att klarspråksarbetet inte prioriteras lika högt på alla platser runtom i Sverige. Ett klarspråksprojekt kostar pengar och det kan vara en av anledningarna till att vissa kommuner väljer att inte arbeta med klarspråk så mycket som de kanske skulle behöva. En annan anledning kan vara att attityderna till klarspråk ibland är negativa och gör att språkfrågorna får låg status. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-34334application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess
collection NDLTD
language Swedish
format Others
sources NDLTD
topic Läsbarhet
nominaliseringar
passiva verb
kommuner
myndighetsspråk
Humanities and the Arts
Humaniora och konst
Specific Languages
Studier av enskilda språk
spellingShingle Läsbarhet
nominaliseringar
passiva verb
kommuner
myndighetsspråk
Humanities and the Arts
Humaniora och konst
Specific Languages
Studier av enskilda språk
Broman, Julia
"Uppkomsten av avfall ska förebyggas" : En läsbarhetsstudie av passiva verb och nominaliseringar i texter från kommuners hemsidor
description Denna uppsats undersöker läsbarheten i texter från tolv olika kommunhemsidor. Genom att räkna förekomsten av passiva verb och nominaliseringar vill jag jämföra och visa på skillnader mellan kommunerna utifrån geografisk placering, invånarantal och texttyp. Även nominalkvoten studeras för att få en bredare översikt över texternas läsbarhet. Resultatet visar att den texttyp som har flest antal passiva verb är texten om politik medan texten om återvinning är den texttyp som har flest nominaliseringar. Nominalkvoten är hög och ligger i genomsnitt på runt 2,5 i det allra flesta kommuner vilket visar att texterna är mycket informationstäta. Mellersta Sverige är den region med högst andel passiva verb och nominaliseringar och dessa texter kan därför tolkas som svårare och mer abstrakta. Den region med minst andel passiva verb och nominaliseringar är västra Sverige. Studien visar också att de mindre kommunerna har ett högre antal passiva verb och nominaliseringar än vad de större kommunerna har. Att det finns stora skillnader mellan olika regioner och kommuner med olika invånarantal beror troligtvis på att klarspråksarbetet inte prioriteras lika högt på alla platser runtom i Sverige. Ett klarspråksprojekt kostar pengar och det kan vara en av anledningarna till att vissa kommuner väljer att inte arbeta med klarspråk så mycket som de kanske skulle behöva. En annan anledning kan vara att attityderna till klarspråk ibland är negativa och gör att språkfrågorna får låg status.
author Broman, Julia
author_facet Broman, Julia
author_sort Broman, Julia
title "Uppkomsten av avfall ska förebyggas" : En läsbarhetsstudie av passiva verb och nominaliseringar i texter från kommuners hemsidor
title_short "Uppkomsten av avfall ska förebyggas" : En läsbarhetsstudie av passiva verb och nominaliseringar i texter från kommuners hemsidor
title_full "Uppkomsten av avfall ska förebyggas" : En läsbarhetsstudie av passiva verb och nominaliseringar i texter från kommuners hemsidor
title_fullStr "Uppkomsten av avfall ska förebyggas" : En läsbarhetsstudie av passiva verb och nominaliseringar i texter från kommuners hemsidor
title_full_unstemmed "Uppkomsten av avfall ska förebyggas" : En läsbarhetsstudie av passiva verb och nominaliseringar i texter från kommuners hemsidor
title_sort "uppkomsten av avfall ska förebyggas" : en läsbarhetsstudie av passiva verb och nominaliseringar i texter från kommuners hemsidor
publisher Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle
publishDate 2017
url http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-34334
work_keys_str_mv AT bromanjulia uppkomstenavavfallskaforebyggasenlasbarhetsstudieavpassivaverbochnominaliseringaritexterfrankommunershemsidor
_version_ 1718609671214858240