"Uppkomsten av avfall ska förebyggas" : En läsbarhetsstudie av passiva verb och nominaliseringar i texter från kommuners hemsidor
Denna uppsats undersöker läsbarheten i texter från tolv olika kommunhemsidor. Genom att räkna förekomsten av passiva verb och nominaliseringar vill jag jämföra och visa på skillnader mellan kommunerna utifrån geografisk placering, invånarantal och texttyp. Även nominalkvoten studeras för att få en b...
Main Author: | |
---|---|
Format: | Others |
Language: | Swedish |
Published: |
Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle
2017
|
Subjects: | |
Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-34334 |
Summary: | Denna uppsats undersöker läsbarheten i texter från tolv olika kommunhemsidor. Genom att räkna förekomsten av passiva verb och nominaliseringar vill jag jämföra och visa på skillnader mellan kommunerna utifrån geografisk placering, invånarantal och texttyp. Även nominalkvoten studeras för att få en bredare översikt över texternas läsbarhet. Resultatet visar att den texttyp som har flest antal passiva verb är texten om politik medan texten om återvinning är den texttyp som har flest nominaliseringar. Nominalkvoten är hög och ligger i genomsnitt på runt 2,5 i det allra flesta kommuner vilket visar att texterna är mycket informationstäta. Mellersta Sverige är den region med högst andel passiva verb och nominaliseringar och dessa texter kan därför tolkas som svårare och mer abstrakta. Den region med minst andel passiva verb och nominaliseringar är västra Sverige. Studien visar också att de mindre kommunerna har ett högre antal passiva verb och nominaliseringar än vad de större kommunerna har. Att det finns stora skillnader mellan olika regioner och kommuner med olika invånarantal beror troligtvis på att klarspråksarbetet inte prioriteras lika högt på alla platser runtom i Sverige. Ett klarspråksprojekt kostar pengar och det kan vara en av anledningarna till att vissa kommuner väljer att inte arbeta med klarspråk så mycket som de kanske skulle behöva. En annan anledning kan vara att attityderna till klarspråk ibland är negativa och gör att språkfrågorna får låg status. |
---|