| Summary: | Denna undersökningen ämnar besvara hur gymnasielärare i samhällskunskap implementerar kunskapskravet om de mänskliga rättigheterna, som alla elever ska ha kunskap om efter avslutade kurser i samhällskunskap. Undersökningen grundar sig i kvalitativa intervjuer, där fem lärare besvarar frågor kring i vilken utsträckning de implementerar kunskapskravet och vilken relation de har till olika perspektiv på mänskliga rättigheter. För att analysera resultatet har en implementeringsteori använts, med ett fokus på läraren som närbyråkrat, alltså en person som ansvarar för implementeringen av politiska beslut i vardagen. Undersökningen visar att det finns en implementeringsproblematik som lärarna i viss mån var medvetna om, men detuppdagades även problematik vid implementeringen som lärarna gav uttryck för, för att inte veta. Resultatet visar att problematiken uppstår då läraren inte har de resurser,främst i form av tid för att implementera kunskapskravet om de mänskliga rättigheterna. Ytterligare aspekter som påverkar är lärarens perspektiv på mänskliga rättigheter, eller snarare vilka perspektiv de inte har, men även lärarens stora tolkningsutrymme av styrdokumenten.
|
|---|
