| Summary: | Instagram is a phone application that people use to share photos and movies. Instagram is one of the two most popular social medias in the age group 16-25 after Facebook. This essay is a netnographic study that has looked at the affordances offerd on Instagram in images where users are between 16 and 24 years. The study has gathered an archive of material for six days in the spring of 2016. The aim of this paper has been to make this affordances visible by highlighting the sense of what is offerd in health that reveals itselfs, designed and obtained by young people on Instagram. Images were analyzed using image analysis and after that analysed in a text analysis inspired by discourse analysis. The result has been linked to previous research, parts of health theoretical concepts as well as socio-cultural perspective and communities of practice. The conclusion of the study is that health is offered by the young people only as a positive extreme. The affordeces that are given are largely represented individually. The studie has seen that you should exercise, eat right and be happy according to the discourse. There is an unspoken learning process about what is appropriate or not during the hashtag health. With that created collective beliefs are made and an adaptation. === Instagram är en telefonapplikation som människor använder för att dela med sig av fotografier och filmer. Instagram är ett av det två populäraste sociala medierna i åldersgruppen 16 till 25 efter Facebook. Det är en netnografisk studie som tittat på meningserbjudandet på Instagram från bilder där användarna är mellan 16 och 24 år. Studien har samlat på sig ett arkivmaterial under sex dagar våren 2016. Syftet har varit att synliggöra vilka meningserbjudande av hälsa som uppenbarar sig, konstrueras och erhålls av ungdomar på Instagram. Bilderna har analyserats med bildanalys och sedan textanalys inspirerad från diskursanalys. Resultatet har sedan kopplats till tidigare forskning, delar av hälsoteoretiska begrepp samt sociokulturellt perspektiv och praktikgemenskaper. Slutsatsen är att hälsa skildras av ungdomarna endast som en positiv ytterlighet. Det är meningserbjudande som till stor del representeras enskilt. Man ska träna, äta rätt och vara glad enligt diskursen. Det är en outtalad lärprocess om vad som är passande eller inte under hashtaggen hälsa. Med det skapas kollektiva föreställningar och en anpassning.
|
|---|
