| Summary: | Syftet var att undersöka handbollsspelares generella efficacy, individuella - och kollektiva efficacy inom handbollssituationer samt nivån av utövandet. Studien bestod av två delar. Den första var kvantitativ med två frågeformulär; Schwarzers och Jerusalems Generell Self-Efficacy Scale samt Chase, Feltz och Lirggs Team Efficacy Questionnaire. Två lag från elitnivå (n=36) och två från lägre nivå (n=37) representerades. Resultatet visade att handbollsspelare på högre nivå har en högre grad av self-efficacy och kollektivt efficacy än de på lägre nivån. Den kvalitativa delen bestod av fyra intervjuer, två från varje nivå. Resultatet indikerade till särdrag mellan grupperna, gällande vad self-efficacy och kollektivt efficacy baserades på. Fortsatt forskning kring området är väsentligt för att öka förståelsen för spelares och ledares handlingar, därav kunna höja prestationen. === The purpose was to examine handballsplayers general efficacy, self-efficacy, collective efficacy and two levels within the sport. The study had two parts. Part one had a quantitative approach with two questionnaires; General Self-efficacy Scale (Schwarzer & Jerusalem, 1995) and Team Efficacy Questionnaire (Chase, Feltz & Lirgg, 2003). Two teams of the highest (n= 36) and two teams of a lower (n= 37) level were represented. The result showed that the athletes in the higher level had higher Self-Efficacy and Collective Efficacy. Part two was qualitative and contained four interviews. The result indicated that there was a difference between the two levels within the sport. Continued research is important to increase the comprehension in this area, and there for increase the athletes’ performances.
|
|---|
