En internationell jämförelse av miljölagstiftning avseende växtnäringsläckage med ursprung i jordbruket

SAMMANFATTNING Övergödning har de senaste åren blivit en stor och omdebatterad fråga i många EU- länder. Även om problemen har minskat en del är detta inte tillräckligt, vi ser fortfarande fiskdöd, syrefria bottnar och giftiga algblomningar. Hur långt ska vi gå för att kunna övervinna övergödningspr...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Ekegren, Annie, Hartmann, Hanna
Format: Others
Language:Swedish
Published: Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET) 2009
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-2774
id ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-hh-2774
record_format oai_dc
collection NDLTD
language Swedish
format Others
sources NDLTD
topic Växtnäringsläckage
Miljölagstiftning
Jordbruk
Nitratdirektivet
Övergödning
Stallgödsel
växtnäringsläckage till vatten från jordbruket
Lantbrukarnas Riksförbund
Kväveläckage
Fosforläckage
Ammoniakavgång
spellingShingle Växtnäringsläckage
Miljölagstiftning
Jordbruk
Nitratdirektivet
Övergödning
Stallgödsel
växtnäringsläckage till vatten från jordbruket
Lantbrukarnas Riksförbund
Kväveläckage
Fosforläckage
Ammoniakavgång
Ekegren, Annie
Hartmann, Hanna
En internationell jämförelse av miljölagstiftning avseende växtnäringsläckage med ursprung i jordbruket
description SAMMANFATTNING Övergödning har de senaste åren blivit en stor och omdebatterad fråga i många EU- länder. Även om problemen har minskat en del är detta inte tillräckligt, vi ser fortfarande fiskdöd, syrefria bottnar och giftiga algblomningar. Hur långt ska vi gå för att kunna övervinna övergödningsproblemen? Genom olika sorters lagstiftning, ekonomiska styrmedel och rådgivning har vi nått en bit på vägen, men fortfarande krävs det mycket arbete innan vi har uppnått målet. Jordbruket har pekats ut som en av de största källorna till övergödning på grund av överskottet av kväve och fosfor som varje år urlakas ur våra jordbruksmarker. Inom EU finns sedan 1991 en gemensam lagstiftning; Nitratdirektivet. Syftet med direktivet är att minska nitratföroreningar och andra föroreningar från jordbruket, då dessa påverkar såväl yt- och grundvatten som kust- och havsvatten. Direktivet är ett minimidirektiv, vilket innebär att EU har satt upp minikrav för att minska föroreningarna men att medlemsländerna själva har möjlighet att skärpa dessa krav inom landet. Vissa länder har dock frångått Nitratdirektivet på vissa punkter genom dispens eller dylikt. Med anledning av detta har vi genom expertkonsultationer på olika internationella miljömyndigheter sammanställt en internationell jämförelse över miljölagstiftningen i åtta olika länder. De länder vi studerat i detta examensarbete är Sverige, Norge, Finland, Danmark, Tyskland, Belgien samt Holland. Vi har koncentrerat oss på åtta olika föreskrifter avseende skydd av vatten mot läckage av främst kväve och fosfor från jordbruket. Utifrån våra resultat kan vi dra slutsatsen att vissa av de länder som undersökningen innefattar har svårt att leva upp till Nitratdirektivets regler utifrån EU-kommissionens krav. Vad detta kan bero på och vad som kan göras diskuteras vidare i vår diskussion. ABSTRACT Eutrophication has in recent years become a great and debated issue in many EU countries. Although the problem has been reduced is it not enough, we still see the toxic algal blooms, dead fish and oxygen-free bottoms. How far shall we go to overcome eutrophication problems? We have reached a bit with different kinds of legislation, economic instruments and advisory services. But it still requires some work before we have reached the goal. Agriculture has been identified as one of the major sources of eutrophication due to the surplus of nitrogen and phosphorus that every year leaks out from our arable lands. In the EU, a common law has been implemented since 1991: The Nitrates Directive. The directive aims to reduce nitrate pollution and other pollution from agriculture, since these affects both surface water and groundwater as coastal waters and marine waters. The Directive is a minimum directive, which means that the EU has set minimum requirements to reduce pollution but the Member States themselves have the opportunity to sharp those requirements in their country. Some countries have abandoned the Nitrates Directive on certain points through dispensation. In view of this we have through expert consultations on various international environmental authorities compiled an international comparison of environmental legislation in eight different countries. Our focuses in this in study have been nine different regulations regarding the protection of water from leakage, mainly of nitrogen and phosphorus from agricultural sources in the following countries: Sweden, Finland, Norway, Denmark, Germany, Great Britain, Belgium and Holland. From our results we can sum up that some of the studied countries have difficulties to live up to the Nitrates Directive rules on the basis of the EU Commission's requirements. What this is due to, and what we can do about it is further discussed in this report.
author Ekegren, Annie
Hartmann, Hanna
author_facet Ekegren, Annie
Hartmann, Hanna
author_sort Ekegren, Annie
title En internationell jämförelse av miljölagstiftning avseende växtnäringsläckage med ursprung i jordbruket
title_short En internationell jämförelse av miljölagstiftning avseende växtnäringsläckage med ursprung i jordbruket
title_full En internationell jämförelse av miljölagstiftning avseende växtnäringsläckage med ursprung i jordbruket
title_fullStr En internationell jämförelse av miljölagstiftning avseende växtnäringsläckage med ursprung i jordbruket
title_full_unstemmed En internationell jämförelse av miljölagstiftning avseende växtnäringsläckage med ursprung i jordbruket
title_sort en internationell jämförelse av miljölagstiftning avseende växtnäringsläckage med ursprung i jordbruket
publisher Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET)
publishDate 2009
url http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-2774
work_keys_str_mv AT ekegrenannie eninternationelljamforelseavmiljolagstiftningavseendevaxtnaringslackagemedursprungijordbruket
AT hartmannhanna eninternationelljamforelseavmiljolagstiftningavseendevaxtnaringslackagemedursprungijordbruket
_version_ 1716582705978671104
spelling ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-hh-27742013-04-19T20:48:57ZEn internationell jämförelse av miljölagstiftning avseende växtnäringsläckage med ursprung i jordbruketsweEkegren, AnnieHartmann, HannaHögskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET)Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET)Högskolan i Halmstad/Sektionen för Ekonomi och Teknik (SET)2009VäxtnäringsläckageMiljölagstiftningJordbrukNitratdirektivetÖvergödningStallgödselväxtnäringsläckage till vatten från jordbruketLantbrukarnas RiksförbundKväveläckageFosforläckageAmmoniakavgångSAMMANFATTNING Övergödning har de senaste åren blivit en stor och omdebatterad fråga i många EU- länder. Även om problemen har minskat en del är detta inte tillräckligt, vi ser fortfarande fiskdöd, syrefria bottnar och giftiga algblomningar. Hur långt ska vi gå för att kunna övervinna övergödningsproblemen? Genom olika sorters lagstiftning, ekonomiska styrmedel och rådgivning har vi nått en bit på vägen, men fortfarande krävs det mycket arbete innan vi har uppnått målet. Jordbruket har pekats ut som en av de största källorna till övergödning på grund av överskottet av kväve och fosfor som varje år urlakas ur våra jordbruksmarker. Inom EU finns sedan 1991 en gemensam lagstiftning; Nitratdirektivet. Syftet med direktivet är att minska nitratföroreningar och andra föroreningar från jordbruket, då dessa påverkar såväl yt- och grundvatten som kust- och havsvatten. Direktivet är ett minimidirektiv, vilket innebär att EU har satt upp minikrav för att minska föroreningarna men att medlemsländerna själva har möjlighet att skärpa dessa krav inom landet. Vissa länder har dock frångått Nitratdirektivet på vissa punkter genom dispens eller dylikt. Med anledning av detta har vi genom expertkonsultationer på olika internationella miljömyndigheter sammanställt en internationell jämförelse över miljölagstiftningen i åtta olika länder. De länder vi studerat i detta examensarbete är Sverige, Norge, Finland, Danmark, Tyskland, Belgien samt Holland. Vi har koncentrerat oss på åtta olika föreskrifter avseende skydd av vatten mot läckage av främst kväve och fosfor från jordbruket. Utifrån våra resultat kan vi dra slutsatsen att vissa av de länder som undersökningen innefattar har svårt att leva upp till Nitratdirektivets regler utifrån EU-kommissionens krav. Vad detta kan bero på och vad som kan göras diskuteras vidare i vår diskussion. ABSTRACT Eutrophication has in recent years become a great and debated issue in many EU countries. Although the problem has been reduced is it not enough, we still see the toxic algal blooms, dead fish and oxygen-free bottoms. How far shall we go to overcome eutrophication problems? We have reached a bit with different kinds of legislation, economic instruments and advisory services. But it still requires some work before we have reached the goal. Agriculture has been identified as one of the major sources of eutrophication due to the surplus of nitrogen and phosphorus that every year leaks out from our arable lands. In the EU, a common law has been implemented since 1991: The Nitrates Directive. The directive aims to reduce nitrate pollution and other pollution from agriculture, since these affects both surface water and groundwater as coastal waters and marine waters. The Directive is a minimum directive, which means that the EU has set minimum requirements to reduce pollution but the Member States themselves have the opportunity to sharp those requirements in their country. Some countries have abandoned the Nitrates Directive on certain points through dispensation. In view of this we have through expert consultations on various international environmental authorities compiled an international comparison of environmental legislation in eight different countries. Our focuses in this in study have been nine different regulations regarding the protection of water from leakage, mainly of nitrogen and phosphorus from agricultural sources in the following countries: Sweden, Finland, Norway, Denmark, Germany, Great Britain, Belgium and Holland. From our results we can sum up that some of the studied countries have difficulties to live up to the Nitrates Directive rules on the basis of the EU Commission's requirements. What this is due to, and what we can do about it is further discussed in this report. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-2774Local 2082/3176application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess