| Summary: | Denna uppsats består av två delstudier och syftar till att undersöka hur faktorer som påverkar skolans möjligheter att arbeta med frågor om miljö och klimathot kan förstås. Syftet besvaras utifrån delfrågorna 1) hur uttrycks riktlinjer kring miljö i läroplan och kursplaner, 2) hur förhåller sig lärarna till frågor om miljö och miljöpolitik 3) hur kan lärarnas professionella förhållningssätt till undervisning kring miljö förstås. Materialet utgörs av dels läroplan och kursplaner för gymnasieskolan likväl som 244 enkätsvar från lärare inom en variation av ämnen. Enkätstudien fokuserar på lärares professionella och privata preferenser. Studien utgår ifrån tidigare forskning inom lärande och miljöengagemang såväl som klimatforskning. Materialet analyseras utifrån begreppet ekologisk modernisering och teorin om risksamhället. Resultaten i denna studie visar att innehållet i läroplanen i fråga om miljö varierar mellan olika programinriktningar och mellan olika ämnen. Vissa ämnen förutsätter ett miljöinnehåll medan andra inte gör det. Resultaten i enkätstudien visar att en betydande del av lärare tar miljö och klimathot på allvar. Privat varierar inställningar och beteenden men många utför handlingar som kan betraktas som mer miljöeffektiva. Många i den undersökta gruppen källsorterar, väljer bort kött, handlar ekologiskt och närproducerat, cyklar, går eller åker kollektivt etc. Samtidigt framgår att bilen är det vanligaste färdsättet till jobbet, det är inte ovanligt med flera flygsemestrar utomlands per år och i hushållen finns många gånger ett högt innehav av tekniska produkter såsom, datorer, mobiltelefoner och tv-apparater. En hög andel uppger att de undervisar om miljö även i de fall där miljö inte ingår i kursplanen för deras ämnen. Relativt många uppger sig inte ha tillräckliga redskap att undervisa kring miljö och de som har det har i flera fall inte fått dessa redskap via lärarutbildningen.
|
|---|
