| Summary: | Sammanfattning Syftet med detta examensarbete är att undersöka gymnasieungdomars attityd till och användande av fult språk, det vill säga svordomar och skällsord (även könsord) med fokus på deras kränkande funktion. Vi har undersökt om det finns skillnader beroende på kön, etnicitet och vald studieinriktning (teoretiskt och praktiskt program på gymnasiet). För att undersöka attityderna har vi använt oss av en kvantitativ metod och utifrån språksociologiska teorier om fult språk konstruerat en enkät som sedan besvarats av 157 elever på tre olika kommunala gymnasieskolor i en kommun i södra Sverige. Undersökningen visar att det finns statistiskt signifikanta skillnader framförallt mellan könen. Vissa skillnader går att identifiera vad det gäller etnicitet, men dessa är inte lika starka. När det gäller studieinriktning gav undersökningen mycket små skillnader. De skillnader mellan könen som går att påvisa genom undersökningen kan sammanfattas till följande: de kvinnliga respondenterna ligger närmare den språkliga normen i samhället, det vill säga att de i mindre utsträckning använder svordomar och skällsord (även könsord) samt att de reagerar starkare på dessa ord och uttryck. De manliga respondenterna reagerar inte i samma utsträckning negativt på användandet av fult språk och använder och blir i högre grad själva utsatta för svordomar och skällsord. Det värsta skällsordet för de kvinnliga eleverna i undersökningen är hora, ett ord som de också reagerar starkt på om de själva blir kallade för, men de ångrar sig inte i samma utsträckning när de har kallat andra personer för hora. Det värsta ordet för de manliga eleverna visade sig vara bög. Vår undersökning visar att skällsord som rör homosexualitet är vanligare bland de manliga eleverna än bland de kvinnliga. Nyckelord: svordomar, skällsord, hora, bög, kön, fult språk, etnicitet
|
|---|
