”Det är lite som att vara hemma”

Mina tankar inför valet av undersökning var att det finns ett stort intresse för organisation och kön. Äldreomsorgen blev ett självklart val av arena för utförande av undersökning då det är en verksamhet med stor könsobalans. I takt med samhällets utveckling vad gäller jämställdhetstänkande, är det...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Nilsson, Hanna
Format: Others
Language:Swedish
Published: Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS) 2008
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-2153
id ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-hh-2153
record_format oai_dc
spelling ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-hh-21532013-01-08T13:17:35Z”Det är lite som att vara hemma”sweNilsson, HannaHögskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS)Högskolan i Halmstad/Sektionen för Hälsa och Samhälle (HOS)2008genusäldreomsorgkönsmärkningsprocessenkollektiv kulturMina tankar inför valet av undersökning var att det finns ett stort intresse för organisation och kön. Äldreomsorgen blev ett självklart val av arena för utförande av undersökning då det är en verksamhet med stor könsobalans. I takt med samhällets utveckling vad gäller jämställdhetstänkande, är det befogat anser jag att ställa sig frågan hur det kommer sig att äldreomsorgen utvecklas så långsamt på detta område. Därför är min fråga ”Hur skapas och återskapas könsobalansen på äldreboendet?” Syftet med arbetet är att ge en bild av hur kvinnor och äldreomsorgen tillsammans skapar och återskapar könsobalansen. Syftet är nedbrutit i två frågeställningar: 1) Hur kan man förklara könsobalansen på ett äldreboende? 2) Spelar kvinnors erfarenheter roll i skapandet av könsobalansen på äldreboendet? Samtal med undersköterskor på ett äldreboende har lyft fram erfarenheter från såväl privatliv som arbetsliv. En intervju med enhetschefen gav mig en beskrivning av boendet och en observation av äldreboendet visade hur det dagliga arbetet kan se ut. Mitt material har analyserats med hjälp av två teorier. Den ena teorin förklarar könsobalansen genom en utgångspunkt i organisationen medan den andra ser mer till individen. De kvinnliga undersköterskornas gemensamma erfarenheter kunde beskrivas genom den ”kollektiv kulturen”(Lindgren, 1992). Resultatet från undersökningen visar bland annat att kvinnorna menar att alla är bra på olika saker och ser på så sätt arbetsdelningen som komplementär. Detta är en del av könsmärkningsprocessen (Acker, 1990 ref i:Westberg 1996). Fler män hade underlättat de tunga lyften och de hade tillfört rakhet till det ”tjafsiga” arbetsklimatet. Det finns en önskan om fler män i äldreomsorgen, men hur man verkligen arbetar konkret med rekrytering av fler män är en fråga som uppkommit i samband med denna önskan. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-2153Local 2082/2548application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess
collection NDLTD
language Swedish
format Others
sources NDLTD
topic genus
äldreomsorg
könsmärkningsprocessen
kollektiv kultur
spellingShingle genus
äldreomsorg
könsmärkningsprocessen
kollektiv kultur
Nilsson, Hanna
”Det är lite som att vara hemma”
description Mina tankar inför valet av undersökning var att det finns ett stort intresse för organisation och kön. Äldreomsorgen blev ett självklart val av arena för utförande av undersökning då det är en verksamhet med stor könsobalans. I takt med samhällets utveckling vad gäller jämställdhetstänkande, är det befogat anser jag att ställa sig frågan hur det kommer sig att äldreomsorgen utvecklas så långsamt på detta område. Därför är min fråga ”Hur skapas och återskapas könsobalansen på äldreboendet?” Syftet med arbetet är att ge en bild av hur kvinnor och äldreomsorgen tillsammans skapar och återskapar könsobalansen. Syftet är nedbrutit i två frågeställningar: 1) Hur kan man förklara könsobalansen på ett äldreboende? 2) Spelar kvinnors erfarenheter roll i skapandet av könsobalansen på äldreboendet? Samtal med undersköterskor på ett äldreboende har lyft fram erfarenheter från såväl privatliv som arbetsliv. En intervju med enhetschefen gav mig en beskrivning av boendet och en observation av äldreboendet visade hur det dagliga arbetet kan se ut. Mitt material har analyserats med hjälp av två teorier. Den ena teorin förklarar könsobalansen genom en utgångspunkt i organisationen medan den andra ser mer till individen. De kvinnliga undersköterskornas gemensamma erfarenheter kunde beskrivas genom den ”kollektiv kulturen”(Lindgren, 1992). Resultatet från undersökningen visar bland annat att kvinnorna menar att alla är bra på olika saker och ser på så sätt arbetsdelningen som komplementär. Detta är en del av könsmärkningsprocessen (Acker, 1990 ref i:Westberg 1996). Fler män hade underlättat de tunga lyften och de hade tillfört rakhet till det ”tjafsiga” arbetsklimatet. Det finns en önskan om fler män i äldreomsorgen, men hur man verkligen arbetar konkret med rekrytering av fler män är en fråga som uppkommit i samband med denna önskan.
author Nilsson, Hanna
author_facet Nilsson, Hanna
author_sort Nilsson, Hanna
title ”Det är lite som att vara hemma”
title_short ”Det är lite som att vara hemma”
title_full ”Det är lite som att vara hemma”
title_fullStr ”Det är lite som att vara hemma”
title_full_unstemmed ”Det är lite som att vara hemma”
title_sort ”det är lite som att vara hemma”
publisher Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS)
publishDate 2008
url http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-2153
work_keys_str_mv AT nilssonhanna detarlitesomattvarahemma
_version_ 1716515036234514432