Summary: | Krediter från banker är ett vanligt sätt för svenska företag att finansiera sin verksamhet. Revisionsberättelsen har sedan en längre tid varit en del av de årsredovisningar som granskas vid kreditbedömningen. Sedan slutet av 2010 omfattas dock inte längre alla aktiebolag av revisionsplikten, utan ca 72% av aktiebolagen har rätt att avskaffa revisorn. Syftet med vår studie är att ge en beskrivning av vad som ligger i fokus vid kreditbedömningen av de små företag, samt belysa hur kreditbedömningen har förändrats med avseende på den nyligen slopade revisionsplikten. För att uppnå studiens syfte har kvalitativa intervjuer utförts med banktjänstemän på fyra olika banker i Halmstad. Vidare har agentteorin använts för att analysera det empiriska materialet. Studien visar att bankerna har undvikit att göra förändringar i sina kreditpolicys till följd av den slopade revisionsplikten, utan låter de enskilda kontoren göra självständiga bedömningar. Utifrån intervjuerna förstår vi även att själva kreditbedömningen har fått ett ökat fokus på företagaren. För att bevilja en kredit måste bankerna känna sig trygga med det beslutsunderlag de har att gå på. Tidigare har revisorn stått för en del av denna trygghet, vilken nu går förlorad i vissa företag. I dessa fall behöver banken känna förtroende för företagaren och hans eller hennes förmåga att driva företaget och på så vis säkra återbetalningen av krediten. Studien pekar också på att i takt med att redovisningskonsulter får högre kompetens i och med högre kompetensstandarder, kan redovisningskonsulter komma att stå för en del av den trygghet som revisorn stått för tills nu.
|