KONSTEN ATT VARA KVINNA OCH CHEF I EN MANSDOMINERAD BRANSCH
BAKGRUND: I samband med att industrialismen tog fart i början av 1900-talet blev det en tydlig uppdelning mellan män och kvinnors sysslor, kvinnorna ansvarade för hushållssysslorna medan männen försörjde hushållet (Löfström, 2005). Även de demokratiska rättigheterna i Sverige skiljdes åt, kvinnor fi...
Main Authors: | , |
---|---|
Format: | Others |
Language: | Swedish |
Published: |
Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET)
2011
|
Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-15524 |
id |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-hh-15524 |
---|---|
record_format |
oai_dc |
collection |
NDLTD |
language |
Swedish |
format |
Others
|
sources |
NDLTD |
description |
BAKGRUND: I samband med att industrialismen tog fart i början av 1900-talet blev det en tydlig uppdelning mellan män och kvinnors sysslor, kvinnorna ansvarade för hushållssysslorna medan männen försörjde hushållet (Löfström, 2005). Även de demokratiska rättigheterna i Sverige skiljdes åt, kvinnor fick allmän rösträtt år 1919 till skillnad från männen som fick allmän rösträtt år 1907 (NE, 2011a; NE, 2011b). Kvinnors möjligheter på arbetsmarknaden har dock förbättrats med tiden, idag är det 72 % av de arbetsföra kvinnorna och 76 % av de arbetsföra männen på arbetsmarknaden (SCB, 2011). Den tydliga uppdelningen mellan män och kvinnors sysslor och rättigheter i början av 1900-talet har dock gjort att vi idag lever i en könsindelad arbetsmarknad (Löfström, 2005). Att vi lever i en könsindelad arbetsmarknad syns tydligt inom byggbranschen, en bransch där det är 4 % kvinnor och 96 % män på chefsposterna (SCB, 2008). En studie som gjordes våren 2010 visar att kvinnor på chefsposterna snarare minskar än ökar i byggbranschen (Busic, 2010). Frågan är då, varför är det få kvinnor på chefsposterna inom byggbranschen? SYFTE: Syftet med vår studie är att få en ökad förståelse över om glastaket, stereotyper, nätverk samt familj och hushåll kan hindra kvinnor att nå chefsposterna inom byggbranschen och på detta vis bidra med ny forskning inom detta område. METOD: Då syftet med vår studie är att få en ökad förståelse över varför det är få kvinnor på chefsposterna inom byggbranschen valde vi att genomföra en kvalitativ studie. Vi har genomfört fyra besöksintervjuer med kvinnor på chefsposter på mindre byggkontor inom Hallands län. RESULTAT: Resultatet som vi har kommit fram till är att familjen och hushållet är ett hinder för kvinnor att nå chefsposterna inom byggbranschen. Orsaken till att familjen och hushållet är ett hinder beror på att kvinnor lägger mer tid på familjen och hushållssysslor i jämförelse med män. SCB (2007) stärker studiens resultat, då statistiken visar att kvinnor lägger den dubbla tiden på familjen och hushållet i jämförelse med män. Studiens resultat visar även att glastaket, stereotyper samt nätverk inte är hinder för kvinnor att nå chefsposterna inom byggbranschen. Slutsatsen vi har kommit fram till är således att familjen och hushållet till skillnad från glastaket, stereotyper och nätverk är ett hinder för kvinnor att nå chefsposterna och därför en anledning till varför det är få kvinnor på chefsposterna inom byggbranschen i Hallands län. === BACKGROUND: In the early 1900s as industrialism spread across Sweden, people relocated from countryside to major cities as paid labor had become more common (Löfström, 2005). Industrialism also affected the already conspicuously increasing gap between men’s and women’s rights and roles in labor (Löfström, 2005). As the men provided for the family, women were expected to care for the household as homemakers (Löfström, 2005). In Sweden men got suffrage 1907 and women first 1919 (NE, 2011a; NE, 2011b). Women’s rights have improved over the years and as a result there is now a somewhat equable allocation between men and women on today’s overall labor market (Löfström, 2005). There is however a few industries which has fallen behind in striving for gender equality. In the construction industry this is evident as men fill 96 % and women fill only 4 % of managerial positions (SCB, 2008). A study of the construction industry, conducted in spring of 2010, shows that the number of women holding managerial positions is more likely to decrease than the other way around (Busic, 2010). So the question is why there are so few women holding managerial positions in the construction industry? PURPOSE: The purpose of this study is to increase the understanding of how elements like the glass ceiling, stereotypes, networking, family and household affect women’s possibilities of reaching managerial positions in the construction industry. In doing so, our aim is to contribute new results in this specific field of research. METHODOLOGY: Since this study aims to increase the understanding of a phenomenon, we concluded that a qualitative research would best serve our purpose. Four separate interviews were conducted, all with women holding managerial positions at smaller construction companies located within Halland County. RESULTS: Through our study of four women holding managerial positions in constructions companies, we have concluded that family and household constitutes an obstacle for women aiming to reach managerial positions. This is caused by the fact that women invest more time in family and household duties in comparison with men. SCB (2007) strengthens the study’s results by presenting statistics showing that women spends twice as much time with family and household compared to men. This study also concludes that the glass ceiling, stereotypes and networks do not constitutes obstacles for women to reach managerial positions in the construction industry. Our conclusion is that family and household, unlike the glass ceiling, stereotypes and networks, constitutes an obstacle for women aiming to reach managerial positions and is therefore the reason why there are so few women holding managerial positions in the construction industry in Halland County. |
author |
Åkerlund, Sandra Jansson, Ida |
spellingShingle |
Åkerlund, Sandra Jansson, Ida KONSTEN ATT VARA KVINNA OCH CHEF I EN MANSDOMINERAD BRANSCH |
author_facet |
Åkerlund, Sandra Jansson, Ida |
author_sort |
Åkerlund, Sandra |
title |
KONSTEN ATT VARA KVINNA OCH CHEF I EN MANSDOMINERAD BRANSCH |
title_short |
KONSTEN ATT VARA KVINNA OCH CHEF I EN MANSDOMINERAD BRANSCH |
title_full |
KONSTEN ATT VARA KVINNA OCH CHEF I EN MANSDOMINERAD BRANSCH |
title_fullStr |
KONSTEN ATT VARA KVINNA OCH CHEF I EN MANSDOMINERAD BRANSCH |
title_full_unstemmed |
KONSTEN ATT VARA KVINNA OCH CHEF I EN MANSDOMINERAD BRANSCH |
title_sort |
konsten att vara kvinna och chef i en mansdominerad bransch |
publisher |
Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET) |
publishDate |
2011 |
url |
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-15524 |
work_keys_str_mv |
AT akerlundsandra konstenattvarakvinnaochchefienmansdomineradbransch AT janssonida konstenattvarakvinnaochchefienmansdomineradbransch |
_version_ |
1716522960716562432 |
spelling |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-hh-155242013-01-08T13:31:32ZKONSTEN ATT VARA KVINNA OCH CHEF I EN MANSDOMINERAD BRANSCHsweKonsten att vara kvinna och chef i en mansdominerad branschÅkerlund, SandraJansson, IdaHögskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET)Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET)2011BAKGRUND: I samband med att industrialismen tog fart i början av 1900-talet blev det en tydlig uppdelning mellan män och kvinnors sysslor, kvinnorna ansvarade för hushållssysslorna medan männen försörjde hushållet (Löfström, 2005). Även de demokratiska rättigheterna i Sverige skiljdes åt, kvinnor fick allmän rösträtt år 1919 till skillnad från männen som fick allmän rösträtt år 1907 (NE, 2011a; NE, 2011b). Kvinnors möjligheter på arbetsmarknaden har dock förbättrats med tiden, idag är det 72 % av de arbetsföra kvinnorna och 76 % av de arbetsföra männen på arbetsmarknaden (SCB, 2011). Den tydliga uppdelningen mellan män och kvinnors sysslor och rättigheter i början av 1900-talet har dock gjort att vi idag lever i en könsindelad arbetsmarknad (Löfström, 2005). Att vi lever i en könsindelad arbetsmarknad syns tydligt inom byggbranschen, en bransch där det är 4 % kvinnor och 96 % män på chefsposterna (SCB, 2008). En studie som gjordes våren 2010 visar att kvinnor på chefsposterna snarare minskar än ökar i byggbranschen (Busic, 2010). Frågan är då, varför är det få kvinnor på chefsposterna inom byggbranschen? SYFTE: Syftet med vår studie är att få en ökad förståelse över om glastaket, stereotyper, nätverk samt familj och hushåll kan hindra kvinnor att nå chefsposterna inom byggbranschen och på detta vis bidra med ny forskning inom detta område. METOD: Då syftet med vår studie är att få en ökad förståelse över varför det är få kvinnor på chefsposterna inom byggbranschen valde vi att genomföra en kvalitativ studie. Vi har genomfört fyra besöksintervjuer med kvinnor på chefsposter på mindre byggkontor inom Hallands län. RESULTAT: Resultatet som vi har kommit fram till är att familjen och hushållet är ett hinder för kvinnor att nå chefsposterna inom byggbranschen. Orsaken till att familjen och hushållet är ett hinder beror på att kvinnor lägger mer tid på familjen och hushållssysslor i jämförelse med män. SCB (2007) stärker studiens resultat, då statistiken visar att kvinnor lägger den dubbla tiden på familjen och hushållet i jämförelse med män. Studiens resultat visar även att glastaket, stereotyper samt nätverk inte är hinder för kvinnor att nå chefsposterna inom byggbranschen. Slutsatsen vi har kommit fram till är således att familjen och hushållet till skillnad från glastaket, stereotyper och nätverk är ett hinder för kvinnor att nå chefsposterna och därför en anledning till varför det är få kvinnor på chefsposterna inom byggbranschen i Hallands län. BACKGROUND: In the early 1900s as industrialism spread across Sweden, people relocated from countryside to major cities as paid labor had become more common (Löfström, 2005). Industrialism also affected the already conspicuously increasing gap between men’s and women’s rights and roles in labor (Löfström, 2005). As the men provided for the family, women were expected to care for the household as homemakers (Löfström, 2005). In Sweden men got suffrage 1907 and women first 1919 (NE, 2011a; NE, 2011b). Women’s rights have improved over the years and as a result there is now a somewhat equable allocation between men and women on today’s overall labor market (Löfström, 2005). There is however a few industries which has fallen behind in striving for gender equality. In the construction industry this is evident as men fill 96 % and women fill only 4 % of managerial positions (SCB, 2008). A study of the construction industry, conducted in spring of 2010, shows that the number of women holding managerial positions is more likely to decrease than the other way around (Busic, 2010). So the question is why there are so few women holding managerial positions in the construction industry? PURPOSE: The purpose of this study is to increase the understanding of how elements like the glass ceiling, stereotypes, networking, family and household affect women’s possibilities of reaching managerial positions in the construction industry. In doing so, our aim is to contribute new results in this specific field of research. METHODOLOGY: Since this study aims to increase the understanding of a phenomenon, we concluded that a qualitative research would best serve our purpose. Four separate interviews were conducted, all with women holding managerial positions at smaller construction companies located within Halland County. RESULTS: Through our study of four women holding managerial positions in constructions companies, we have concluded that family and household constitutes an obstacle for women aiming to reach managerial positions. This is caused by the fact that women invest more time in family and household duties in comparison with men. SCB (2007) strengthens the study’s results by presenting statistics showing that women spends twice as much time with family and household compared to men. This study also concludes that the glass ceiling, stereotypes and networks do not constitutes obstacles for women to reach managerial positions in the construction industry. Our conclusion is that family and household, unlike the glass ceiling, stereotypes and networks, constitutes an obstacle for women aiming to reach managerial positions and is therefore the reason why there are so few women holding managerial positions in the construction industry in Halland County. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-15524application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess |