| Summary: | It is found that the properties of the record years of 1965-1975 is leaking a lot of energy and these properties are facing a major energy efficiency. From the energy aspect, the facade is afflicted with poor thermal insulation which is a big problem. To address this problem adding insulation is a good alternative to reduce overall energy consumption of a building. The windows on these buildings are also a problem from the energy point of view. Therefore, there are many reasons considered for energy upgrading. These types of investments are often associated with a very high initial investment, however, investment decision is also based in the savings that could be the result of the operation. With this as background the authors of this paper is questioning whether it is viable to energy upgrade by additional insulation compared to not make any energy upgrade at all of the properties built during the record years. The purpose of this paper is to describe the energy problems that exist with two types of wallconstructions that were common during the record years and the financial impact these problems resulting. By examining the costs, adding insulation the essay will through a life cycle cost show which action that is most profitable. The authors of this paper have conducted a case study of two wallconstructions of the types curtain walls and concrete. The thesis began by contacting Sto Scandinavia AB, which is a company that produces facade constructions and insulationsystems. Through interview with Claes Göran Claesson (Product Object Manager) on Sto Scandinavia, all pricing information by adding insulation could be identified. Contact was also made with energy expert Per Karnehed who assisted with the energy analysis of two properties which form the basis for the calculations in this paper. Using this information a life-cycle cost was calculated with the result that the insulation of the wallconstructions were viable over a 50 year period. The crucial factor in this calculation was the price of energy and futue cost of this. The calculations presented in this paper clearly shows in the long run that the energy cost is the largest post, not the initial investment. === Det är konstaterat att fastigheter från rekordåren 1965-1975 läcker mycket energi och dessa fastigheter står inför en omfattande energieffektivisering. Ur energisynpunkt är det ytterväggarnas bristfälliga värmeisoleringsförmåga som är det stora problemet. För att åtgärda detta problem är tilläggsisolering ett bra alternativ för att få ner den totala energiförbrukningen för en fastighet. Fastigheternas fönster är också ett problem rent energimässigt. Därför finns det många anledningar till att även dessa behöver en energiuppgradering. Dessa typer av investeringar förknippas ofta med en väldigt hög grundinvestering, dock måste investeringsbeslut även grunda sig i vilka framtida besparingar som kan göras till följd av åtgärden. Med detta som bakgrund ställer sig författarna till denna uppsats frågan om det är lönsamt att energiuppgradera fastigheter genom att tilläggsisolera jämfört med att inte utföra någon energiuppgradering alls hos de fastigheter som är uppförda under miljonprogrammet. Syftet med denna uppsats är att beskriva vilka energiproblem det finns med två typiska ytterväggskonstruktioner som var vanliga under miljonprogramsåren och vilka ekonomiska konsekvenser dessa problem medför. Genom att undersöka de kostnader som en tilläggsisolering för med sig kommer uppsatsen med hjälp av en livscykelkostnad förklara vilken åtgärd som är mest lönsam. Författarna har utfört en fallstudie på två ytterväggskonstruktioner av typ utfackningsvägg och lättbetong. Uppsatsarbetet började med att kontakt togs med Sto Scandinavia AB som bland annat levererar produkter inom tilläggsisolering. Genom intervjuer med Claes Göran Claesson (Product Object Manager) på Sto Scandinavia kunde all prisinformation angående tilläggsisolering kartläggas. Kontakt togs även med energiexperten Per Karnehed som bistod med energianalyser på två fastigheter som ligger till grund för beräkningarna i denna uppsats. Med hjälp av denna information kunde en livscykelkostnad beräknas med resultatet att tilläggsisolering av dessa ytterväggskonstruktioner var lönsamt under en 50 års period. Den avgörande faktorn i denna kalkyl blev energipriset och framförallt prisutvecklingen av denna. Kalkylerna som presenteras i denna uppsats visar tydligt på att det inte är grundinvesteringen som är den största kostnaden på lång sikt utan energikostnaderna.
|
|---|
