| Summary: | Betygsättning i skolan har länge varit mål för debatt och något som har engagerat allmänheten, politiker och anställda inom skolvärlden. Frågan om betygens vara eller icke vara, samt hur och varför de skall användas har också debatterats. När det sen är fastställd att vi skall ha betyg i skolan är det frågan om syftet med betygen, och i vilken grad bedömning i olika skolor och klasser är likvärdig och jämförbar. Att betyg är ett viktigt tema som engagerar många, beror på att betygen kan vara avgörande för individens möjligheter för framtida utbildning och jobb. Det är skolans uppgift och skyldighet att eftersträva likvärdig och rättvis betygsättning, och det är skolverkets uppgift att utvärdera och kvalitetssäkra skolan. Därför är ett av skolverkets främsta mål att skapa en rättssäker och likvärdig betygssättning (Skolverket, 2004 a). Gymnasiet är en frivillig skolform i Sverige men ända en nödvändighet för att bli behörig till vidare studier på högskola och universitet. Om man vill ha behörighet till att studera vidare måste man välja ett studieförberedande program. Idag är gymnasiet decentraliserat och målstyrt (Utbildningsdepartementet, 2006), vilket innebär att elever och lärare i samråd bestämmer innehållet i undervisningen. Det är lärarna och rektorerna som är ansvariga för att de nationella målen och betygskriterierna tolkas. I slutändan är det läraren som ansvarar för betygsättningen inom sin undervisning. I Danmark är gymnasiet mycket mer detalj- och centralstyrt än i Sverige. Det är undervisningsministeriet som bestämmer innehållet i undervisningen samt utformar prov (Undervisningsministeriet, 2005 c). Den enskilda läraren har också till en viss grad ansvar för betygssättningen men ofta i samråd med externa sensorer och med mycket tydliga riktlinjer.
|
|---|
