| Summary: | Syftet med studien är att undersöka hur Läsutveckling i Varberg, LiV, praktiseras på kommunens olika skolor samt att undersöka hur LiV-handledare arbetar för att träna elevers avkodningsförmåga. Studien syftar också till att undersöka om Läsutveckling i Varberg, LiV, bidrar till en mer likvärdig utbildning. Läsutveckling i Varberg, LiV, är ett långsiktigt utvecklingsarbete som startade år 2010. LiV syftar till att alla elever ska ges förutsättningar att utveckla en god läsförmåga i grundskolans årskurs 2, där fokus speciellt är riktat på avkodningsförmågan. Studiens tre grundläggande frågeställningar är ”Vilka förutsättningar har LiV-handledare för att föra vidare sin kunskap om läsutveckling till kollegiet?”, ”Hur ser språk-, läs- och skrivutvecklarna samt LiV-handledarna på de metoder som förespråkas och används för att öka elevers läsutveckling?” och ”Vilka konsekvenser får en kommunstyrd satsning som LiV på elevers läsutveckling?”. Studien är utformad utefter en kvalitativ metod där totalt sex informanter har intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av fyra verksamma lärare från olika skolor i Varbergs kommun samt kommunens två språk-, läs- och skrivutvecklare. Strukturen för analysen i studien följer ett fenomenografiskt tillvägagångssätt som syftar till att undersöka och beskriva informanternas uppfattningar och erfarenheter av läsutvecklingsarbetet LiV. Resultatet visar att lästräning, med Rydaholmsmetoden, under korta och intensiva arbetspass, främjar elevernas läsutveckling. Det framkommer att läsutvecklingsarbetet LiV är beroende av rektorerna som är viktiga nyckelpersoner för att föra arbetet vidare på respektive skola. Resultatet visar att fortbildningen som ges är värdefull men att LiV-handledarna ser det som problematiskt att finna tid till att handleda övriga kollegor. Studien visar också att läsutvecklingsarbetet LiV bidrar till positiva erfarenheter och upplevelser för lärare i Varbergs kommun. Genom resultatet går det också att utläsa att LiV är effektfullt och att det har genererat i goda resultat för elever i årskurs 2. Det framkommer också att resultatet påverkas av olika faktorer. Sådana faktorer kan vara upptagningsområde, lärmiljöer, rektorbyten, lärarbyten samt socioekonomiska faktorer vilket är viktigt att ha i beaktning.
|
|---|
