| Summary: | Förskolan har en viktig roll när det gäller barns språkutveckling i tidig ålder. Enligt läroplanen för förskolan ska barn ges förutsättningar att utveckla sitt språk genom högläsning och samtal om texter (Lpfö 18, s. 8). Kommunikation lyfts som ett viktigt kunskapsområde i läroplanen (2018) då barn ges verktyg som grund för sin kommande skolutveckling. Skolverket startade år 2015 en kompetensutveckling inom språk, läs och skrivdidaktik avsedd för pedagoger i förskolan som heter Läslyftet. Läslyftet bygger på kollegialt lärande och har aktuell forskning som grund. Den är uppbyggd på moduler som pedagoger arbetar med i undervisningen i syfte att utveckla språket hos förskolebarn i samband med bland annat högläsning. Tillvägagångssättet stödjer pedagoger att väcka barns nyfikenhet på språket så att de kan utmana och stimulera barns språkutveckling i så tidig ålder som möjligt. Syftet med studien är att undersöka om kompetensutveckling genom Läslyftet har ökat pedagogers medvetenhet kring högläsning och samtal kring texter och hur ofta de använder sig av metoderna i sina verksamheter. Undersökningen genomfördes som en enkätstudie som riktade sig till ett urval verksamma pedagoger som genomgått Skolverkets kompetensutveckling Läslyftet ”Läsa och berätta”. Frågorna hade främst en sluten karaktär med fastställda svarsalternativ där respondenten ringar in eller kryssar för det svarsalternativ som bäst överensstämmer med deras egen uppfattning. För att öka datainsamlingen ställdes även några öppna frågor där pedagogerna själva fick formulera sina svar. Resultatet i undersökningen visar att majoriteten av respondenterna ansåg att deras medvetenhet kring högläsning hade ökat och att de nu högläser i större utsträckning än vad de gjorde innan de genomförde Läslyftets kompetensutveckling. Respondenterna i studien bedömde främst ha fått ökat medvetenhet kring vikten av högläsning för barns språkutveckling i tidig ålder, ökad medvetenhet om sitt förhållningssätt där de nu bjuder in barnen för samtal och reflektion kring litteraturen i större utsträckning samt att de har fått en ökad medvetenhet kring val av litteratur och där barnens intressen styr val av litteratur i större grad. De flesta respondenterna läser en gång eller flera gånger varje dag och använder sig av högläsning i sin undervisning i större omfattning än de gjorde tidigare.
|
|---|
