Omvårdnadspersonalens upplevelser av metoder som förebygger hot och våld inom demenssjukvården : En litteraturöversikt

• Main Authors: Vejzovic, Arnel, Åström, Emil
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd 2020
• Subjects: demens; personcentrerad vård; hot och våld; förebyggande åtgärder; omvårdnadspersonal; utlösande faktorer; Nursing; Omvårdnad
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-23585

Ett växande problem inom sjukvården idag är hot och våld riktat mot omvårdnadspersonal och omvårdnadspersonal som arbetar inom demenssjukvård på särskilda boenden tillhör en av de verksamheter som i störst utsträckning drabbas. I denna studie har omvårdnadspersonalens erfarenheter av metoder som förväntas kunna förebygga eller hantera hot och våld vid vårdande av människor som drabbats av en demenssjukdom studerats. Studien genomfördes som en litteraturöversikt där genom sökning i Cinahl och Medline åtta stycken artiklar av god kvalitét togs fram varav fem av kvalitativ ansats respektive tre av kvantitativ ansats. Resultatet visade att personcentrerad vård är något alla är eniga om är ett bra sätt att förebygga hot och våld. Risken är högre vid patientnära vård, felaktigt bemötande och bristande kommunikation. Frustration kopplat till konsekvenserna av demenssjukdomens förlopp miljörelaterade faktorer kan vara orsaker till en förhöjd risk. Att omvårdnadspersonalen känner till dessa är till fördel för att kunna anpassa och strukturera arbetet. Delade meningar råder kring användandet av lugnande vid behovsmedicinering samt fysiska restriktioner, tvångsåtgärder och isolering vid en hotfull eller våldsam situation. Avledning genom kommunikation och distraktion genom miljöombyte är metoder som kan förhindra ett eskalerande förlopp. Reflektion kollegor emellan, reflektion med chefer och ledning samt avvikelserapportering är indirekta åtgärder som kan leda till förbättring genom exempelvis utbildning och strukturella förändringar. Anledningen till problemet kan grunda sig i att personcentrerad vård i mindre utsträckning tycks kunna utövas till följ av tidsbrist, nedskärningar, brist på specifik utbildning samt organisatoriska faktorer.