Skolsköterskans betydelse vid hantering av återkommande smärta : Kvalitativ intervjustudie av ungdomars upplevelse

Ungdomar med smärta i form av huvudvärk, magont och värk från axlar är ett vanligt förekommande problem. Detta medför ett stort lidande för den drabbade ungdomen och medför konsekvenser i form av skolfrånvaro, påverkan på sociala aktiviteter, sociala relationer samt en ökad risk för fortsatt smärta...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Ekelund, Lena, Wikander, Gail
Format: Others
Language:Swedish
Published: Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd 2015
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-225
Description
Summary:Ungdomar med smärta i form av huvudvärk, magont och värk från axlar är ett vanligt förekommande problem. Detta medför ett stort lidande för den drabbade ungdomen och medför konsekvenser i form av skolfrånvaro, påverkan på sociala aktiviteter, sociala relationer samt en ökad risk för fortsatt smärta i vuxen ålder. Skolsköterskan fyller en viktig funktion i arbetet med att tidigt uppmärksamma dessa ungdomar, samt erbjuda stödinsatser. Dessvärre saknas riktlinjer för handläggning av smärta hos ungdomar. Hälsosamtalet syftar till att fånga upp ohälsa hos ungdomar, men idag råder det brist på frågor med inriktning mot smärta.   Föreliggande studie syftar till att belysa ungdomars upplevelse av skolsköterskans betydelse för deras hantering av återkommande smärta. I studien använde författarna sig av kvalitativa intervjuer med induktiv ansats. Totalt intervjuades 9 ungdomar i åldern 17-18 år. Efter analys skapades två huvudkategorier; att känna förtroende till skolsköterskan, samt brist på tilltro. I resultatet framkom att ungdomen ansåg det viktigt att bli sedd av skolsköterskan, att skolsköterskan var genuint intresserad och fortsatte fråga om problemen med syfte att skapa en tillåtande atmosfär som möjliggjorde för ungdomen att våga öppna sig och berätta om smärtan. Brist på kontinuitet, rädsla för det okända samt utebliven interaktion i mötet med skolsköterskan var bidragande orsaker till en bristande tilltro. Genom att gå sin egen väg fann ungdomen egna strategier att hantera smärta men det fanns en tydlig oro inför att möta framtiden med en kvarstående smärta.  Skolsköterskans roll i hantering av återkommande smärta behöver synliggöras och implementeras för att minska stigmatisering av återkommande smärta. Fortsatt forskning behövs för att öka förståelsen och därmed kartlägga behov som kan leda till att tidiga stödinsatser kan erbjudas.