| Summary: | Bakgrund och problem: Fenomenet fast fashion erbjuder inte minst mode med låg prisbild för den stora massan samt nyheter varje vecka, utan bidrar även till massproduktion och masskonsumtion. Miljömässig skada sker under alla steg av en mode- och textil försörjningskedja, där expansionen av både produktion och konsumtion bidrar till ökad miljöpåverkan. I linje med den miljömässiga problematiken går det även att ifrågasätta det sociala ansvaret i form av billig produktion i utvecklingsländer. Hållbarhetsarbetet hos företag grundas alltsomoftast i en CSR-strategi med utgångspunkt i Triple Bottom Line där sociala-, ekonomiska- och miljömässiga aspekter agerar som grundpelare. Dubbla budskap uppstår när ett fast fashion-företag påstår sig vara ett hållbart företag eller arbeta med hållbarhetsfrågor när de samtidigt bidrar och uppmanar konsumenter till att konsumera mer. I och med den rådande “klimat-eran” har CSR i många fall omvandlats till ett marknadsföringsverktyg som syftar till att förbättra företagets varumärkesbild istället för att användas till dess faktiska syfte. Grön marknadsföring används för att differentiera sig på marknaden, och då “grönt” säljer, skapas utrymme för företagen att så kallat “tvätta sina produkter gröna”, även kallat greenwashing. Syfte: Studiens syfte är att jämföra hållbarhetsrapportering och hållbarhetsarbete hos fyra svenska fast fashion-företag, samt undersöka i vilken utsträckning eventuell greenwashing kan förekomma i samband med CSR-arbetet. Avsikten är att öka förståelsen för fast fashion som princip i relation till hållbarhetsarbetet samt bidra med ett nytänkande perspektiv och uppmana till ett mer kritiskt förhållningssätt gällande hållbarhetsarbete och klädkonsumtion. Metod: Studien bygger på en kvalitativ innehållsanalys där hållbarhetsrapporter har studerats hos fyra svenska fast fashion-företag rörande åren 2012, 2015 och 2018. Datainsamlingen har utgått ifrån teman och frågeställningar som har sin förankring i den teoretiska referensramen. Resultat och slutsats: Samtliga av de studerade företagen hållbarhetsrapporterar på olika vis och i olika utsträckning men innehållet är likartat. Samtidigt appliceras de tre grundpelarna i olika grad och tar olika stor plats i respektive företag. Utifrån studiens resultat kan det konstateras att greenwashing förekommer i hållbarhetsrapporteringen, däremot går det inte att säkerställa huruvida företagen i sin helhet kan klassas som greenwashing-företag. Vidare krävs det att fast fashion-företag har ett mer kritiskt förhållningssätt till hur affärsmodellen som sådan uppmanar till massproduktion, och vidare masskonsumtion, oavsett om klädesplagget är märkt med en grön etikett. === Background: The phenomena of fast fashion provides, not least, cheap fashion for everyone with news every week, but contributes to mass production as well as mass consumption. Every step of the fashion- and textile supply chain causes damage to the environment, where the expansion of both production and consumption contributes to increased impact on the environment. In accordance with environmental problems one can question the social responsibility in terms of cheap production in developing countries. The work of sustainability is oftentimes based on a CSR strategy with focus on the Triple Bottom Line, where social-, economical- and environmental aspects act as keystones. It occurs a double message when a fast fashion company claims to be a sustainable company or work with sustainability questions, when they at the same time contributes and urges consumers to consume even more. Due to the current “climate era”, CSR has in many cases turned into a marketing tool aimed to enhance the brand image of the company, instead of being used for its actual purpose. Green marketing is being used in order for the company to differentiate itself on the market, since “green” sells it creates an opportunity for companies to “wash their products green”, also known as greenwashing. Aim: The aim of the study is to compare the reporting and work of sustainability among four Swedish fast fashion companies, and investigate to what extent greenwashing may occur in connection with CSR. The intention is to increase the understanding for the principle of fast fashion in relation to sustainability as well as contribute with a critical rethinking perspective regarding the work of sustainability and consumption of fashion. Methodology: The study is based on a qualitative content analysis where sustainability reports from four Swedish fast fashion companies have been studied, regarding the years of 2012, 2015 and 2018. The data collection derives from themes and questions which are anchored from the theoretical framework. The following essay is written in Swedish. Findings and conclusion: All of the studied companies report their sustainability in different ways and extent but with similar content. The three keystones are at the same time applied in varied degrees and takes place in a varied extent among the companies. The result shows that greenwashing occurs in the reports, however it can’t be stated whether the companies can be classified as greenwashing-firms or not. Furthermore, fast fashion companies need to have a more critical approach towards the business model as such, which urges to mass production and mass consumption regardless if the garment is marked with a green label.
|
|---|
