Strategi- och metodval i subtraktion : Ett examensarbete
Yngre elever har generellt svårare för subtraktion än addition. Svårigheten ligger i att det finns fler aspekter att ta hänsyn till för att göra gynnsamma strategival och använda sig av lämpliga beräkningsmetoder. Genom ett test med uppföljande röstsvar hos elever ur en årskurs 2 undersöker vi hur d...
Main Authors: | , |
---|---|
Format: | Others |
Language: | Swedish |
Published: |
Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT
2019
|
Subjects: | |
Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-21349 |
id |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-hb-21349 |
---|---|
record_format |
oai_dc |
spelling |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-hb-213492019-08-02T04:31:19ZStrategi- och metodval i subtraktion : Ett examensarbetesweDamberg, MariePettersson, MattiasHögskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och ITHögskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT2019Yngre skoleleversubtraktionmatematikstrategivalmetodvalkönsskillnaderPedagogical WorkPedagogiskt arbeteYngre elever har generellt svårare för subtraktion än addition. Svårigheten ligger i att det finns fler aspekter att ta hänsyn till för att göra gynnsamma strategival och använda sig av lämpliga beräkningsmetoder. Genom ett test med uppföljande röstsvar hos elever ur en årskurs 2 undersöker vi hur de gör och vad som skiljer sig åt eleverna emellan när de räknar subtraktion. Syftet med denna studie är att genom ett deskriptivt förhållningssätt identifiera de strategier och beräkningsmetoder elever ur en svensk årskurs 2 spontant använder sig av vid huvudräkning vid subtraktion i talområdet mellan 21 och 100. Vidare analyserar vi huruvida det finns några samband mellan elevers val av strategi och beräkningsmetod samt huruvida det finns några skillnader mellan pojkars och flickors val av strategi och beräkningsmetod. Vi analyserar även om det finns något samband mellan strategival, beräkningshastighet samt korrekt svar utifrån problemets utformning och tillhörande gynnsam strategi. För att uppnå syftet med denna studie formulerar och söker vi svar på elva frågeställningar. Utifrån den kunskapsöversikt som har gjorts och i linje med syftet med denna studie ställer vi även två hypoteser. Beträffande strategival förhåller eleverna sig övervägande till direkt subtraktion. Detta mönster gäller för pojkar såväl som för flickor. Den största spridningen i val av strategi återfinns där uppgifterna är utformade för att gynna indirekt addition som strategival. Dock ska tilläggas att även dessa uppgifter till övervägande del uppvisar en användning av direkt subtraktion. Gällande beräkningsmetoder har eleverna till största del använt sig av talsortsvis beräkning. Till skillnad från strategival uppvisas en skillnad mellan pojkars och flickors val av beräkningsmetod. Pojkarna tenderar att variera sina metoder medan flickorna ofta förhåller sig till en och samma. Beträffande samband mellan strategival och beräkningshastighet utifrån problemets utformning och gynnsam strategi kan urskiljas att problemets utformning kan ha en påverkan på beräkningstiden. Dock kan inget samband identifieras mellan gynnsam strategi och tid. Beträffande samband mellan strategival och antal rätt utifrån problemets utformning och gynnsam strategi kan urskiljas att både problemets utformning och gynnsam strategi kan ha en påverkan på antal rätt. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-21349application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess |
collection |
NDLTD |
language |
Swedish |
format |
Others
|
sources |
NDLTD |
topic |
Yngre skolelever subtraktion matematik strategival metodval könsskillnader Pedagogical Work Pedagogiskt arbete |
spellingShingle |
Yngre skolelever subtraktion matematik strategival metodval könsskillnader Pedagogical Work Pedagogiskt arbete Damberg, Marie Pettersson, Mattias Strategi- och metodval i subtraktion : Ett examensarbete |
description |
Yngre elever har generellt svårare för subtraktion än addition. Svårigheten ligger i att det finns fler aspekter att ta hänsyn till för att göra gynnsamma strategival och använda sig av lämpliga beräkningsmetoder. Genom ett test med uppföljande röstsvar hos elever ur en årskurs 2 undersöker vi hur de gör och vad som skiljer sig åt eleverna emellan när de räknar subtraktion. Syftet med denna studie är att genom ett deskriptivt förhållningssätt identifiera de strategier och beräkningsmetoder elever ur en svensk årskurs 2 spontant använder sig av vid huvudräkning vid subtraktion i talområdet mellan 21 och 100. Vidare analyserar vi huruvida det finns några samband mellan elevers val av strategi och beräkningsmetod samt huruvida det finns några skillnader mellan pojkars och flickors val av strategi och beräkningsmetod. Vi analyserar även om det finns något samband mellan strategival, beräkningshastighet samt korrekt svar utifrån problemets utformning och tillhörande gynnsam strategi. För att uppnå syftet med denna studie formulerar och söker vi svar på elva frågeställningar. Utifrån den kunskapsöversikt som har gjorts och i linje med syftet med denna studie ställer vi även två hypoteser. Beträffande strategival förhåller eleverna sig övervägande till direkt subtraktion. Detta mönster gäller för pojkar såväl som för flickor. Den största spridningen i val av strategi återfinns där uppgifterna är utformade för att gynna indirekt addition som strategival. Dock ska tilläggas att även dessa uppgifter till övervägande del uppvisar en användning av direkt subtraktion. Gällande beräkningsmetoder har eleverna till största del använt sig av talsortsvis beräkning. Till skillnad från strategival uppvisas en skillnad mellan pojkars och flickors val av beräkningsmetod. Pojkarna tenderar att variera sina metoder medan flickorna ofta förhåller sig till en och samma. Beträffande samband mellan strategival och beräkningshastighet utifrån problemets utformning och gynnsam strategi kan urskiljas att problemets utformning kan ha en påverkan på beräkningstiden. Dock kan inget samband identifieras mellan gynnsam strategi och tid. Beträffande samband mellan strategival och antal rätt utifrån problemets utformning och gynnsam strategi kan urskiljas att både problemets utformning och gynnsam strategi kan ha en påverkan på antal rätt. |
author |
Damberg, Marie Pettersson, Mattias |
author_facet |
Damberg, Marie Pettersson, Mattias |
author_sort |
Damberg, Marie |
title |
Strategi- och metodval i subtraktion : Ett examensarbete |
title_short |
Strategi- och metodval i subtraktion : Ett examensarbete |
title_full |
Strategi- och metodval i subtraktion : Ett examensarbete |
title_fullStr |
Strategi- och metodval i subtraktion : Ett examensarbete |
title_full_unstemmed |
Strategi- och metodval i subtraktion : Ett examensarbete |
title_sort |
strategi- och metodval i subtraktion : ett examensarbete |
publisher |
Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT |
publishDate |
2019 |
url |
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-21349 |
work_keys_str_mv |
AT dambergmarie strategiochmetodvalisubtraktionettexamensarbete AT petterssonmattias strategiochmetodvalisubtraktionettexamensarbete |
_version_ |
1719232045127827456 |