Bestämning av ammoniumhalt i Sobackens biogasreaktor

Uppgiften för examensarbetet har varit att göra en bestämning av ammoniumhalten ibiogasslurry med hjälp av jonkromatografi. Resultatet från analysen har sedan jämförtsstatistiskt för att bland annat se repeterbarheten för metoden. Metoden har även jämförts medden spektrofotometriska metoden som finn...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Lacintra, Michael, Johansson, Evelina
Format: Others
Language:Swedish
Published: Högskolan i Borås, Institutionen Ingenjörshögskolan 2010
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-20226
Description
Summary:Uppgiften för examensarbetet har varit att göra en bestämning av ammoniumhalten ibiogasslurry med hjälp av jonkromatografi. Resultatet från analysen har sedan jämförtsstatistiskt för att bland annat se repeterbarheten för metoden. Metoden har även jämförts medden spektrofotometriska metoden som finns på Sobacken, så kallad Langemetoden.Ammoniumhalten är en parameter som påverkar biogasbildningen i rötkammaren och det ärdärför viktigt att denna hålls låg.Jonkromatografi är en separtionsmetod som bygger på jonbyteskromatografi. En separationsker i en kolonn innehållande en stationär fas och genom den flödar den mobila fasen ochäven provet. Den stationära fasen och eleuenten har olika laddningar, för katjonkolonnen ärden stationära fasen negativ och den mobila positiv. Jonkromatografens katjonkolonn kräveratt provet är fritt från alkoholer och partiklar större än 0,45 μm. pH ska även ligga mellan 2,5och 3,5 och provet ska spädas med eluenten. Provet har därför beretts i ett antal steg;centrifugering, surgörning samt filtrering. Eventuella alkoholer har testats genom att köraprovet på HPLC och jämfört med en standard innehållande metanol, etanol, propanol ochbutanol. Resultatet från HPLCn gav att provet var fritt från alkoholer och kunde då analyseraspå jonkromatografen. Spädning hundra gånger krävdes för att en god separation skulle skeoch kromatogrammet skulle kunna integreras på ett bra sätt. För att få ut koncentrationengjorde en standardkurva för ammoniumjoner.Resultatet från mätningarna har gett att repeterbarheten för jonkromatografen är god.Jämförelse mellan jonkromatografin och Langemetoden visade att det fanns en signifikantskillnad mellan mätningarna, där jonkromatografin endast ger ca 65 % av värdet frånLangemetoden. En test visade att Langemetoden reagerar med aminosyrakväve, intekvantitativt, men så mycket att det skulle kunna förklara skillnaden mellan metoderna.Resultatet pekar på att de höga koncentrationerna av ammoniumkväve som man uppmäter vidSobacken, i verkligheten är klart lägre. Vidare undersökningar krävs för att klarlägga dettanoggrannare.