| Summary: | En av de mest efterfrågade lyxvarorna på dagens marknad är lyxväskor, allt fler väljer attkomplettera sin outfit med denna accessoar. Förr i tiden hade handväskan en merfunktionell roll då den enbart användes för att bära tillhörigheter i. Idag har handväskanen helt annan roll då den framförallt återspeglar en bild av den person som äger väskan.Konsumenter kan med hjälp av denna produkt utge sig för att ha bättre ekonomiskaförutsättningar än vad de i själva verket har.Prognoser visar att efterfrågan på lyxväskor ökar trots att vi befinner oss mitt i vad sombeskrivs som en av de största ekonomiska kriserna i världshistorian. Den svenskamarknaden för lyxväskor växer sig allt större och några bland de främsta varumärkenasom återfinns på marknaden är Gucci, Louis Vuitton, Mulberry, Hermes etc.Eftersom vårt syfte är att undersöka vad motivationen är hos konsumenter som väljer attköpa lyxväskor har vi valt att genomföra en kvalitativ studie på tio personer, varför vivalde att genomföra en studie av kvalitativ karaktär var med anledning av att vi hadebehov av mycket information som berörde respondenterna på ett personligt plan.Respondenterna som vi har valt att genomföra denna studie på är alla unga kvinnor ochmän, större delen av de jobbar inom handel samt restaurangbranschen.Vi har funnit att respondenterna i denna undersökning inför köpet av sin lyxväska befannsig i ett spänningstillstånd orsakat av en konflikt mellan deras lustfyllda begär ochansvarskänsla kring deras ekonomiska situation. Resultatet påvisar att främstaanledningen till varför respondenterna köper lyxväskor är för att bli bekräftade av sinsociala omgivning. Behovet av konformitet är överordnat andra behov som exempelvisfunktionalitet. Status anses vara ett utav de viktigaste värdena som respondenterna kanerhålla igenom köpet av en lyxväska, exempelvis använder vissa av respondenternalyxväskan som en symbol för att öka sin status vid anställningsintervjuer.Utifrån det empiriska utfallet kunde vi se ett mönster där majoriteten av respondenternasom köper lyxväskor prioriterar sitt självförverkligande framför kvaliteten på mergrundläggande behov som till exempel mat och boende. Detta gör att vi funderar på omMaslows behovshierarki är användbar i sin nuvarande form i ett land med västerländskkultur.Respondenternas strävan samt önskan efter att erhålla de värden som köpet av enlyxväska innebär gör att de inte tar hänsyn till hållbarhetstrenden. Bland annat ser vi atten stor del av respondenterna köper lyxväskor som överstiger deras ekonomiskaförutsättningar.
|
|---|
