"Samhället tycker väl att det är bra om ett barn är snällt och tyst" : En kvalitativ studie om pedagogers resonemang kring barns normalitet.
BakgrundI bakgrunden presenteras tidigare forskning i form av artiklar, avhandlingar samt litteratur med koppling till undersökningsområdet. Ur Läroplanen för förskolan Lpfö-98 (reviderad 2010) har vi även valt att lyfta de delar som vi anser relevanta för undersökningen. Vi har valt att använda oss...
Main Authors: | , |
---|---|
Format: | Others |
Language: | Swedish |
Published: |
Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik
2013
|
Subjects: | |
Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-16956 |
id |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-hb-16956 |
---|---|
record_format |
oai_dc |
collection |
NDLTD |
language |
Swedish |
format |
Others
|
sources |
NDLTD |
topic |
normalitet beteende olikheter Social Sciences Samhällsvetenskap |
spellingShingle |
normalitet beteende olikheter Social Sciences Samhällsvetenskap Karlsson, Michelle Stjernström, Sofie "Samhället tycker väl att det är bra om ett barn är snällt och tyst" : En kvalitativ studie om pedagogers resonemang kring barns normalitet. |
description |
BakgrundI bakgrunden presenteras tidigare forskning i form av artiklar, avhandlingar samt litteratur med koppling till undersökningsområdet. Ur Läroplanen för förskolan Lpfö-98 (reviderad 2010) har vi även valt att lyfta de delar som vi anser relevanta för undersökningen. Vi har valt att använda oss av Michel Foucaults teorier kring normalitetsbegreppet, vilket även presenteras i ett avsnitt.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur ett antal pedagoger resonerar kring normalitet hos barn i förskolan. Våra frågeställningar är: Finns det beteenden hos barnen som pedagogerna värdesätter högre än andra? Hur resonerar pedagogerna kring bemötandet av barns olikheter? Hur förhåller sig pedagogerna till de normer som existerar i samhället gällande hur ett barns beteende bör vara?MetodMetoden vi valt att tillämpa i undersökningen är kvalitativ intervju. Undersökningen genomfördes på sex stycken verksamma pedagoger på tre olika förskolor. Vi redogör även för hur vi genomfört undersökningen samt hur vi tagit hänsyn till de etiska principerna vid forskning. Ett stycke i metoden behandlar även tillförlitlighet och giltighet följt av ytterligare ett stycke där vi redogör för hur vi gick tillväga i vår analys och bearbetning.ResultatI resultatet presenteras de fem centrala teman som framkom ur analysen. Vi har valt att benämna dem som: Att vara avvikande där det framkom att det framförallt är fyra beteenden som pedagogerna anser avvikande: utåtagerande, svårigheter i det sociala samspelet,3koncentrationssvårigheter och trots. Majoriteten av pedagogerna anser dock att beteendet ska vara återkommande för att anses avvikande. I temat Att förhålla sig till normen – en ständig balansgång framkom det att pedagogerna anser att det är önskvärt att barn har ett bra självförtroende, känner trygghet i den egna identiteten samt utvecklas till självständiga individer. Dock visar en annan del i temat att pedagogerna anser att barnen inte heller får bli för dominanta i barngruppen. Temat Utveckling i förhållande till ålder visar att några av pedagogerna anser att det är ett föråldrat tankesätt att sätta barns utveckling i förhållande till deras ålder. En annan del visar dock att tankesättet fortfarande existerar hos pedagogerna och det är genom fyra aspekter som gör att vi kan utläsa det här: när barn avviker avsevärt från den förväntade utvecklingen, när pedagogerna gör skillnad i acceptansen beroende på ålder när ett barn uppvisar ett beteende, stora variationer i barnets utveckling inom samma åldersgrupp samt föräldrars oro när deras barn inte utvecklas likvärdigt med jämnåriga. I temat Barn som går emot strömmen framkom det att det är framförallt i tre situationer som pedagogerna anser att barn går emot strömmen och kan bli utmärkande: i gruppaktiviteter, i den fria leken samt i förskolans vardagsrutiner. En annan del visar även att pedagogerna anser att barnen kan gå emot strömmen genom att ha en negativ inställning till förskolan. Sista delen i resultatet Samhället och dess institutioner visar att samtliga pedagoger anser att det existerar normer i samhället för hur ett barns beteende bör vara. En del visar att majoriteten av pedagogerna anser att normerna blir mer påtagliga i skolan än i förskolan. Två av pedagogerna lyfter att ett samarbete mellan förskolan och skolan skulle vara gynnsamt. Ytterligare en del visar att några av pedagogerna anser att normerna blir tydliga redan i förskolan. === Program: Lärarutbildningen |
author |
Karlsson, Michelle Stjernström, Sofie |
author_facet |
Karlsson, Michelle Stjernström, Sofie |
author_sort |
Karlsson, Michelle |
title |
"Samhället tycker väl att det är bra om ett barn är snällt och tyst" : En kvalitativ studie om pedagogers resonemang kring barns normalitet. |
title_short |
"Samhället tycker väl att det är bra om ett barn är snällt och tyst" : En kvalitativ studie om pedagogers resonemang kring barns normalitet. |
title_full |
"Samhället tycker väl att det är bra om ett barn är snällt och tyst" : En kvalitativ studie om pedagogers resonemang kring barns normalitet. |
title_fullStr |
"Samhället tycker väl att det är bra om ett barn är snällt och tyst" : En kvalitativ studie om pedagogers resonemang kring barns normalitet. |
title_full_unstemmed |
"Samhället tycker väl att det är bra om ett barn är snällt och tyst" : En kvalitativ studie om pedagogers resonemang kring barns normalitet. |
title_sort |
"samhället tycker väl att det är bra om ett barn är snällt och tyst" : en kvalitativ studie om pedagogers resonemang kring barns normalitet. |
publisher |
Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik |
publishDate |
2013 |
url |
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-16956 |
work_keys_str_mv |
AT karlssonmichelle samhallettyckervalattdetarbraomettbarnarsnalltochtystenkvalitativstudieompedagogersresonemangkringbarnsnormalitet AT stjernstromsofie samhallettyckervalattdetarbraomettbarnarsnalltochtystenkvalitativstudieompedagogersresonemangkringbarnsnormalitet AT karlssonmichelle societyprobablythinkitsgoodifachildisniceandquietaqualitativestudyofteachersreasoningaboutchildrennormality AT stjernstromsofie societyprobablythinkitsgoodifachildisniceandquietaqualitativestudyofteachersreasoningaboutchildrennormality |
_version_ |
1719021803747147776 |
spelling |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-hb-169562019-05-01T05:14:29Z"Samhället tycker väl att det är bra om ett barn är snällt och tyst" : En kvalitativ studie om pedagogers resonemang kring barns normalitet.swe"Society probably think it's good if a child is nice and quiet" : A qualitative study of teacher's reasoning about children normalityKarlsson, MichelleStjernström, SofieHögskolan i Borås, Institutionen för PedagogikHögskolan i Borås, Institutionen för PedagogikUniversity of Borås/School of Education and Behavioural Sciences2013normalitetbeteendeolikheterSocial SciencesSamhällsvetenskapBakgrundI bakgrunden presenteras tidigare forskning i form av artiklar, avhandlingar samt litteratur med koppling till undersökningsområdet. Ur Läroplanen för förskolan Lpfö-98 (reviderad 2010) har vi även valt att lyfta de delar som vi anser relevanta för undersökningen. Vi har valt att använda oss av Michel Foucaults teorier kring normalitetsbegreppet, vilket även presenteras i ett avsnitt.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur ett antal pedagoger resonerar kring normalitet hos barn i förskolan. Våra frågeställningar är: Finns det beteenden hos barnen som pedagogerna värdesätter högre än andra? Hur resonerar pedagogerna kring bemötandet av barns olikheter? Hur förhåller sig pedagogerna till de normer som existerar i samhället gällande hur ett barns beteende bör vara?MetodMetoden vi valt att tillämpa i undersökningen är kvalitativ intervju. Undersökningen genomfördes på sex stycken verksamma pedagoger på tre olika förskolor. Vi redogör även för hur vi genomfört undersökningen samt hur vi tagit hänsyn till de etiska principerna vid forskning. Ett stycke i metoden behandlar även tillförlitlighet och giltighet följt av ytterligare ett stycke där vi redogör för hur vi gick tillväga i vår analys och bearbetning.ResultatI resultatet presenteras de fem centrala teman som framkom ur analysen. Vi har valt att benämna dem som: Att vara avvikande där det framkom att det framförallt är fyra beteenden som pedagogerna anser avvikande: utåtagerande, svårigheter i det sociala samspelet,3koncentrationssvårigheter och trots. Majoriteten av pedagogerna anser dock att beteendet ska vara återkommande för att anses avvikande. I temat Att förhålla sig till normen – en ständig balansgång framkom det att pedagogerna anser att det är önskvärt att barn har ett bra självförtroende, känner trygghet i den egna identiteten samt utvecklas till självständiga individer. Dock visar en annan del i temat att pedagogerna anser att barnen inte heller får bli för dominanta i barngruppen. Temat Utveckling i förhållande till ålder visar att några av pedagogerna anser att det är ett föråldrat tankesätt att sätta barns utveckling i förhållande till deras ålder. En annan del visar dock att tankesättet fortfarande existerar hos pedagogerna och det är genom fyra aspekter som gör att vi kan utläsa det här: när barn avviker avsevärt från den förväntade utvecklingen, när pedagogerna gör skillnad i acceptansen beroende på ålder när ett barn uppvisar ett beteende, stora variationer i barnets utveckling inom samma åldersgrupp samt föräldrars oro när deras barn inte utvecklas likvärdigt med jämnåriga. I temat Barn som går emot strömmen framkom det att det är framförallt i tre situationer som pedagogerna anser att barn går emot strömmen och kan bli utmärkande: i gruppaktiviteter, i den fria leken samt i förskolans vardagsrutiner. En annan del visar även att pedagogerna anser att barnen kan gå emot strömmen genom att ha en negativ inställning till förskolan. Sista delen i resultatet Samhället och dess institutioner visar att samtliga pedagoger anser att det existerar normer i samhället för hur ett barns beteende bör vara. En del visar att majoriteten av pedagogerna anser att normerna blir mer påtagliga i skolan än i förskolan. Två av pedagogerna lyfter att ett samarbete mellan förskolan och skolan skulle vara gynnsamt. Ytterligare en del visar att några av pedagogerna anser att normerna blir tydliga redan i förskolan. Program: LärarutbildningenStudent thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-16956Local 2320/12007Kandidatuppsats, application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess |