Matematikbokens uppgiftstyper : en innehållsanalys av läromedel i matematik

• Main Author: Bägerfeldt, Josefin
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT 2017
• Subjects: Matematik; läromedel; samarbete; matematikdidaktik; Pedagogical Work; Pedagogiskt arbete
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-13143

Bakgrund En framgångsfaktor för engagerade elever och goda resultat i matematiken i svenskgrundskola är varierad undervisning, där eleverna får möjlighet att praktisera ochsamtala kring matematik. Dock visar undersökningar att den främsta arbetsmetodenunder matematiklektionerna är arbete i läroboken, och att dessa böcker dessutomfungerar som en grundsten i matematiklärares lektionsplanering. Läroböckerna haransetts innehålla en allt för stor del rutinuppgifter, vilka kan leda till inlärning avfelaktiga metoder, bristande engagemang och ångest hos eleverna. Syfte Studien syftar till att undersöka läroböcker som används för undervisning i matematiki årskurs tre. Studiens syfte är att undersöka i vilken omfattning uppgifter somuppmanar eleverna till praktiskt arbete eller arbete med andra förekommer, samt hurdessa uppgifter är utformade. Metod En innehållsanalys av läromedlens innehåll utfördes. Såväl en kvantitativ som enkvalitativ analys utfördes för att se till uppgiftstypernas frekvens som faktiskainnehåll. Fem arbetsböcker för undervisning i matematik i årskurs tre analyserades. Resultat Genom studien framkommer det att andelen uppgifter som främjar praktiskt arbeteeller samarbete är relativt låg. Läromedlen innehåller 91,6-98,1 procent formellauppgifter, alltså rutinuppgifter. Samarbetsuppgifterna utgjorde 3,2 procent avuppgifterna som omfattades av studien, de praktiska uppgifterna utgjorde 0,5 procentav uppgifterna i de fem böckerna. Endast ett av läromedlen kombinerar dessa, då i treav bokens 310 uppgifter, motsvarande 0,2 procent av samtliga undersöktaläroböckernas uppgifter.Av den kvalitativa analysen framgår att flera av uppgifter som sker i en social kontextinte nödvändigtvis är främjar ett direkt samarbete, exempelvis uppgifter där elevernaförhör varandra. De praktiska och kombinerade uppgifterna uppmuntrare eleverna tillatt testa sina kunskaper eller använda dem i praktiken vid exempelvis tesselering.