| Summary: | Syftet med denna uppsats är att undersöka lärares kollektiva lärande. Genom fenomenografiska grundidéer kring lärandeapsekter och kvalitativa skillnader i lärandet analyseras lärares interaktiva samtal. Uppsatsens frågeställningar är: Vilka lärandeaspekter synliggörs i respondenternas interaktiva samtal? Vilka kvalitativa variatiaoner att närma sigl ärandet synliggörs i samtalen. Vilka möjliga relationella förhållanden synliggörs i det kollektiva lärandet mellan lärandeaspekter, kvalitativa variationer och teorin om meningsskapande? I uppsatsens används en fenomenografisk ansats där lärandeapsekter och kvalitativa skillnader i lärande fördjupas med hjälp av teorier om meningsskapande. Resultatanalysen visar och beskriver lärandeaspekterna ’vad’ och ’hur’. Sammanställningen visar att lärandeaspekterna i det interaktiva samtalet kan betraktas utifrån perspektivet inom och bortom innehållet. Respondenternas fyra kvalitativt varierande sätt att erfara lärandet prövas mot hållpunkter sprunga ur teorin om meningsskapande. Sammanställningen visar då att begrepp från teorin som ongoing, retrospective sense och plausiblity skulle kunna tänkas sammanfalla med den fenomenografiska analysen och synliggörandet av den. Begreppen förenklar och skapar medvetenhet om det fenomen som studeras och underlättar på så sätt praktisk och teoretisk tillämpning. Teoretiska hållpunkter inom meningsskapande som the change poet, sharebility constraints och engagemangshållning och förmågan att tolka stärker och argumenterar för det faktum att de kvalitativa variationerna som studien synliggör stämmer överens med metodansats och resultatanalys. Genom att studera den kollektiva sammanställningen gällande lärandeaspekter och kvalitativa variationer kontra den indivuella förändringsagenten, the change poet, konstateras att förändringspoeten stimulerar förändring mellan kvalitativa skilda sätt att erfara. Detta innebär, utifrån fenomenografins utgångspunkt, ett lärande. Slutsatsen kan därför dras att förändringspoeten också kan benämnas ’lärandepoet’ eftersom de innehar samma förändringsmotiverande förmågor, egenskaper och komponenter. Lärandets poesi uppstår när multipla lärandepoeter med varierande förändringsmotiverandeförmågor, egenskaper och komponenter, som med varierande dominanta ställningstaganden tillsammans skapar ett samtalsflöde i rörelse, ett flöde som innefattar samtliga delar i den meningsskapande processen men också innefattas av varierande kvalitativa sätt att närma sig lärandet.
|
|---|
